
Hej!
Jag heter Ilkka, jag bor i Sverige men har
finskt blod i mina artärer. Jag tänker på finska, fast jag pratar svenska, i alla fall
med dem som inte kan läsa mina tankar...jobbarkompisar och så.
De som kan läsa mina tankar, kan också mycket av det finska språket. Ibland tänker jag
på tyska, men då blir de som kan läsa mina tankar ganska förvirrade, för jag kan
väldigt lite tyska. "Grosen busen",som betyder stora pattar, är det enda
jag kan på tyska. Fast de som kan tyska och läser mina tankar precis när jag tänker
"grosen busen", tycker förmodligen att jag är pervers, men det bryr jag mej
inte om. De får tycka vad fan de vill. En gång när jag var liten och vi var i Finland
på semester så köpte jag en korv i en kiosk. Korvtanten hade stora pattar och då
tänkte jag "grosen busen", då log korvkiosktanten och sa, fast på finska.
"Jag läser lite tyska på kvällstid, din lilla snuskhummer". Min mamma som
också var med då förstod inte alls vad korvkiosktanten menade och tog mej hårt i armen
och åt sidan. Det var första dagen på den semestern och min pappa satt i bilen och
planerade redan för hemresan till Sverige igen, fast det var 3 veckor kvar på semestern.
Det var också då under den semestern som jag för första gången kom i kontakt med mat
på allvar.
Det var på en släktträff hos min faster Rauli. Pappa som körde satt tyst hela vägen,
fast då och då muttrade han tyst för sej själv, "vi borde åka hem
tidigare". Mamma sa inte heller mycket, hon visste hur det skulle bli där på
släktträffen, en orgie i mat, brännvin och mollstämda dragspel. Jag var mest bara
nyfiken och förväntansfull. Väl framme hos faster Rauli var allt normalt till en
början. En massa folk var där, kusiner, fastrar, bröder, systrar, mostrar,
tremänningar och en del oäktingar. Det syntes tydligt vilka som var oäktingar, för de
gick baklänges och höll för öronen. Efter en timme när alla utom vi barn hade drucket
ganska mycket ren sprit klädde alla av sej nakna. Faster Rauli kom ut på trappan med en
stor jävla nyckel och så sa hon, "nu går vi upp på loftet". Vi gick alla på
rad efter faster Rauli. Oäktingarna gick förståss baklänges, fast nu med en hand för
det ena örat och med den andra höll de nu för munnen. Rauli öppnade dörren och
där på golvet låg det korv, sylta, bröd, skinka, smör, rökt fläsk, ost, fett,
lingon, sill, oxjärpar, potatis och något som liknade pölsa men luktade som en dåligt
tvättad penis. Släkten visste vad som gällde och lade sej ner på golvet. Snart var vi
ett med maten. Oäktingarna stod nu på knä, fast fortfarande med en hand över det ena
örat och den andra på munnen, men de tycktes inte lida.
Nog om detta.
Nu som vuxen och med egen familj har jag brutit en del av släktens traditioner, men
också fört in en del nya.
Min fru Carina har lärt mej mycket om dans och musik.