Mina bästa vänner!

Nu skall jag berätta lite om mina allra bästa vänner, vänner man kan lita på i alla väder, vänner som finns där när man krisar, vänner som hjälper till med en massa svåra saker, vänner man kan vara naken i hop med. Kort sagt. Vänner!!!

Jukka Hietala: Han är inte bara Finne och jävligt stark, han kan förmodligen allt en människa behöver kunna, och så är han sådär fantastisk go och hjälpsam.
En gång när Carina, jag och ungarna hade varit på semester hände något fruktansvärt. Strax utanför Skara pajade bilen i hop. Den vägrade att starta hur mycket jag än tröck på gasen eller tutade. Carina och jag tittade på varandra och sa, "nu jävlar är det kört". Jag försökte tänka.............Jukka för satan! Vi ringer Jukka. Fyra timmar senare var han där. Trots att det var vinter och kallt så plockade han fram motorcyckeln och kom. Gud va glad jag vart över att se honom. Han började med att lyfta av topplocket och kollade packningen. Nix, inget fel. Då plockade han ur hela motorn, skakade på den för att höra om det låg några lösa delar i. Nej inte de heller. Sedan kröp han under bilen och kollade ljuddämparen och kopplingsvajer. Allt såg bar ut. "Jag går bet på det här" sa Jukka och och satte på sej t-shirten igen. Sedan tog han Carina och mej i sin famn och barnen satt han i en pulka med renskinn, pulksnöret tog han i munnen, och började sen snabbt och taktfast att vandra mot Norberg. 18 timmar senare var vi hemma i stugvärmen igen. Jukka gick tillbaka till Skara, fäste ett rep i bilen och drog även den hem. När han kom in genom dörren kände vi genast på doften att han hade pizza med sej. Gud vad det smakade bra. Nej, jag måste gå tillbaka till Skara och hämta motorcyckel nu sa Jukka och vände på klacken.
Vilken kille va??? Det kallar jag en riktig vän.

Fotnot: Jukkas bror Kari var en gång trummis i hårdrocksgruppen Nightmare

Roger Blom: Han är förmodligen Norbergs genom tiderna snyggaste kille. Och världens till och med, genom tiderna bästa chef!
Folk brukar säga att man inte kan vara kompis med sin chef. Roger är min chef, men han är också en av mina allra bästa vänner. Alltså kan man vara kompis med sin chef.
En gång hände det något fruktansvärt på jobbet. Jag tänkte bara skoja lite med mina jobbarkompisar och hällde bort maten ur deras matdosor och fyllde på med pellets i stället. Uppe på pelletsen lade jag några tomater och sen lite senap på toppen och sen tillbaka in i värmeskåpet igen. Det här skall bli kul tänkte jag. När klockan blev tolv kom Rasken, Franklin, Affe och alla de andra. Nu ska det bli gott med mat, Anki stekte oxfilè i går och lade i dosan sa Rasken. Jag har Kyckling i dag sa Frankilin. Själv satt jag där med min Falukorv och fnissade lite för mej själv. Efter halva dosan upptäckte Rasken att det var något som inte stämde. FY FAN, DET ÄR PELLETS I DOSAN!!!! skrek Rasken. I min med vrålade Franklin. Då upptäckte alla de andra också att det var nådot som var fel. Alla titta på me!!! Det var bara på skoj sa jag och garvade lite lätt. Jobbarkompisarna var nu skitförbannade. Det här skall du få för sa Franklin och hämtade baklastaren. Sedan körde han ut till parkeringen, öppnade dörren på min bil och fyllde den pellets.
Just då kom Blommen ut från sitt kontor och blev skitsur på Franklin. Efter en hel del tjafs fick han i alla fall klart för sej hur allt hade gått till. Han kallade in mej på kontoret och där fick jag pizza och starköl, sen var vi nakna en liten stund. Några veckor senare, när lönen kom så visade det sej att jag även hade fått löneförhöjning
Vilken kille va??? Det kallar jag en riktig vän.

Fotnot: Roger sponsrar Änglunds teater med 140.000 kr om året

Tobbe Malm: Vilken härlig vän alltså. En kille som man blir tokvarm i hjärtat när man tänker på, och som man kan ringa till när som helst på dygnet, tex. om man krisar eller så.
En gång hände det nåt fruktansvärt hemma hos oss. Carina och jag hade bråkat. Det är inte så ofta vi gör det, men när vi gör det så krisar vi i hop fullständigt alltså. Den här gången upphörde all livsgnista i min kropp. Jag ville bara dö kändes det som och jag åt och åt. Plötsligt stod han där bara, som en Mesias från himmelen. Jag kände på mej att du krisade och nu är jag här sa han. Hans röst var len som en barnrumpa och jag lade genast i från mej kycklingen som jag gnagit ända in till märgen på. Han spolade i ett varmt bad, gav mej en underbar massage och sen medan Carina och jag nojsade med varandra i badet så lagade han en fantastisk middag. Vi åt länge.....länge.........länge. Under tiden diskade han och städade hela huset. Sen stannade han hela natten i fall som han sa, "om ni får mardrömmar". När vi vaknade dagen efter så kändes det nästan som om vi hade mött Jesus. Carina tittade på mej och så sa hon. Vilka underbara vänner du har!!!!!! Jag vet sa jag och log lite skönt. När vi sen kom ner i köket var han borta. Kvar fanns bara en vacker tavla som han målat under natten. Bredvid låg en lapp där han skrivit. "Tavlan symboliserar krishantering och ni behöver bara titta på den nästa gång ni krisar så kommer ni att finna vägen tillbaka till lyckan igen".

Fotnot: Tobbe Malm spelade en gång i tiden högerback i Norbergs B-lag