Finner du nedanstående för tungt så välj light versionen av vår introduktion istället.
Att hjälpa en medmänniska
är svårt. Bara att hjälpa sin granne med triviala saker som att starta en krånglande bil, ta in posten och vattna blommor i semestertider, kan vara en olägenhet. Något som stör vardagsschemat, som kan få oss ur balans. Dagens moderna 2000-tals människor har ju kalendern fullmatad. Händer det något oväntat så får vi ju mindre rekreation och vila. Något som vi måste ha för att orka med dagens höga tempo.
Tänk dig att din granne kommer till dig med svåra personliga problem, kanske skilsmässa, missbruk eller annat som fodrar att du ger honom mycket av din tid. Kanske måste du till och med låna eller ge honom pengar. Hemska tanke - tack och lov finns ju det sociala skyddsnätet, kanske du tänker.
Att hjälpa människor som befinner sig långt härifrån, människor i andra kulturer kanske helt olika vår egen, är väldigt mycket svårare. Människan är en mångfacetterad ras och värderingarna kan skilja sig radikalt. Att som mer välbärgad människa närma sig mindre välbärgade människor för att fördela "hjälp" är också en mycket känslig situation. Möten mellan människor innebär också möten av känslor som stolthet, ödmjukhet, aggressioner. Kanske hela väst-konceptet av "hjälp" är snedvridet? Att hjälpa en annan människa, som vi inte ens känner till, på andra sidan jorden, hundratals mil bort, som lider pga orsaker som vi inte heller känner till är fruktansvärt svårt, nästan omöjligt. Det är väl därför vi gör det i så liten omfattning.
Likväl måste vi göra det. Vi måste bli bättre på att hjälpa varandra. Idag, 1999, i den välbärgade västvärlden (=internet världen) är marknadsekonomin och marknaden den ledande läran. Sunda multinationella företag blomstrar och frodas. Det krävs ett högt tempo - alla har mer eller mindre kniven på strupen - misstag och ineffektivitet sänker börskursen direkt. Globalisering och medial exponering bidrar till att alla nyheter, goda som dåliga, snabbt kommer fram i ljuset. Lik i garderoben är idag ballast som måste åtgärdas snabbt.
2000-års människorna av idag äger en mycket hög medvetenhetsnivå. Detta tillsammans med dagens enorma möjlighet att inhämta, processa och sprida information gör att vi idag har står vi på randen till att kunna greppa konceptet "multinationalitet" i dess vidaste mening. Det allra mest multinationella av "stor-företag" vi känner till är vårt eget jordklot. Om vi idag applicerar den ekonomiska marknadsekonomins synsätt på detta, det största av multinationella företag så är listan över lik i garderoben otroligt lång. Den företagskonsult som inte direkt skulle sätta in akuta och kraftfulla åtgärder i ett dylikt företag finns inte.
Det är min absolut fasta övertygelse att det är"bad for business" att hantera vårt gemensamma multinationella jordklotsföretag på det sätt vi gör. Man kan diskutera i all oändlighet hur, var, när och varför människorna på jorden har det som dom har. Om dom förtjänar det eller ej men det är "bad for business" att inte avsätta resurser för att förbättra situationen för dom som har det riktigt illa. Antagligen, men alls inte säkert, kommer även individer och enheter som inte gör insatser att klara sig bra även i fortsättning. Men dom som verkligen gör något kommer att klara sig bättre. Att aktivt försöka städa upp på jorden och att aktivt försöka hjälpa människor som behöver hjälp är "good for business".
Över en miljard människor på vår planet får inte tillräckligt att äta. Ännu fler har inte tillräcklig skolgång, tillräckligt med kläder, skor, hus, vatten, transporter, trygghet, osv. Skillnaden i materiell levnadsstandard mellan jordens toppskikt och jordens bottenskikt är hårresande stor. Man kan knappt tro att vi befinner oss på samma planet och att vi är av samma ras; homo sapiens. (Men allt detta har du, välbärgade västvärldare, hört så många gånger att Du har blivit ganska immun mot det. Mer uppseendeväckande för dig är kanske det faktum att fler än tre miljarder människor på jorden aldrig ens har hört en telefon ringa, än mindre pratat i en!) Det faktum att vi, jämförligen välbärgade väst-medborgare, i dagens superinfo samhälle, inte hjälper våra groteskt fattigare medmänniskor mer än vi gör, är ett flagrannt brott mot mänskligheten. Det är också en ekonomisk, praktisk och moralisk dumhet av stora mått. Det är "bad for business" och det är dåligt för marknaden. Vi kommer vi att få betala för denna underlåtenhet, ty jordens svältande, kuvade, missnöjda massor kommer i allt mindre omfattning att finna sig i sin människo-ovärdiga situation.
Världsmedians bildskärmar (ex. TV och Internet) kommer snart (om inte allra redan) att finnas i de flesta av jordens hörn. Det kommer i allt högre grad att gå upp för stora massor att orättvisorna är groteska. Att, som välbärgad nord europé, uppleva groteska orättvisor på TV-skärmen, föder vissa specifika känslor.
Att uppleva samma groteska orättvisor (på kvarterskrogens TV-skärm) som hopplöst fattig innevånare i tex. Bombays jätteslum föder helt andra känslor.
Vårt, vi välbärgade västmedborgares, slutgiltiga val är att dela med oss av vår rikedom eller, likt det gamla Östtyskland, ständigt bygga muren och vakttornen runt våra hem högre.
Vilket alternativ är "good for business"?
Stiftelsen Karma International är en relativt nybildad stiftelse för hjälp och stöd åt dom som har det sämst på vår planet. Karma är ett välkänt moralisk, spirituellt och religiöst begrepp för en stor del av jordens folk. Begreppet är dock mindre känt i Europa. Paralleller finns dock i alla andra stora religioner. Stiftelsen Karma International, som är en icke religiös, helt fristående organisation, bildades av en veteranbilshandlare som, efter att ha levt halva sitt liv och besökt över fyrtio länder, var missnöjd med resultatet av sitt sammantagna livsresultat, sin karma.