Så skimrande var aldrig havet - Evert Taube

Så skimrande var aldrig havet
och stranden aldrig så befriande.
Fälten, ängarna och träden
aldrig så vackra
och blommorna
alrig så ljuvligt doftande.
Som när du gick vid min sida
mot solnedgången
aftonen den underbara.
Då dina lockar dolde mig för världen
medan du dränkte alla mina sorger,
älskling,
i din första kyss.