"Kärlek är som rytmen i ditt blod
eller som sommar regn trummande på ett plåttak
Kärlek är som klockspel en vårdag
eller som en höststorms mullrande över havet
Kärlek är som porlande bäckar från bergen
eller som åskans dova hammarslag på himlavalvet
Kärlek är som livet självt
Nyckfullt, ärligt, manipulerande och helt underbart"
"Jag står just vid ett vägskäl
Det är viktigt att jag väljer rätt och väl
Livets krokiga stigar gäckar ens val
Men om man vid vägskälen väljer fel
Kan man lätt hamna i alla helvetes kval
Varje människa vill väl på lyckans stig få vandra
Men hur kan man veta det när den ena stigen är lik den andra
När man i slutet av stigen ser att lyckan tog slut
När man märker att stigens alla blommor blommat ut
Kala och trista stänglar är det ända som finns kvar
Och i slutet av just den stigen fick jag alla svar"
"Ville aldrig att det skulle bli så
Det skulle ju alltid vara vi två
Men ödets väg är oförutsägbar
Trots att jag trodde jag hade alla svar
Nu jag ensam på denna väg vandrar
Och i mina tankar vi varandra klandrar
Ödets stig är krokig o svår
Men kanske en dag jag mina drömmar uppnår
Kanske en dag
Jag kan se tillbaka med behag
Utan att klumpen i min hals
Känns som en bitterljuv vals
Och mina ögon än en gång av lycka lyser
Då jag ser åt den som för mig kärlek hyser"
"Värmen sprider sig i min själ
Jag känner att det gör mig gott och väl
Jag trodde inte att jag igen skulle känna så
Det är ett privilegium för jag vet att gångerna är få
Det känns som om solen lyser in på mitt liv
Och tinar alla frusna känslor inuti
Våren är kommen och med den
Ser det ut som om kärleken ska blomma igen
Leende går jag ut på vandring mot ett av livets äventyr
Det är en kittlande känsla av spänning för att se vart kosan styr
Kanske jag kan finna min väg upp
På den krokiga stigen till kärlekens högsta topp
Där uppe jag för hela världen bekänner
All den kärlek jag har att ge, till den som i mitt hjärta bränner"
" En tår för min älskade faller på min kind
Inom mig blåser en kall och bitter vind
Mitt hjärta barnsligt mjukt och ömt
gnistrar nu kallt som kristall, och att känna
har det glömt
Solen genom mitt fönster lyser
ingen hjälp det ger
ty inom mig alla mina känslor fryser
Jag vill inte känna mer
En tår för min älskade faller på min kind
Och inom mig, där blåser en kall och frusen vind"
"Jag viskar små ord av kärlek i ditt öra
Jag hoppas att det är ord som du vill höra
Jag smeker dina sinnen med sinnliga melodier
Och eggar dina tankar med vilda fantasier
Stor smärta man åsamkar varandra
Varför göra så när man älskar den andra
Kärleken är en av livets gåvor så stor
Det är inte så svårt om man på varandra tror
Som våren kärleken är
Det kommer alltid någon på ens väg som man håller kär
Precis som blommorna knoppas kärleken
Och med ens så glömmer man alla sveken
Hjärtats slag annars så jämt slår
Men när man träffas av kärleken det extra slag får
Kärleken en förunderlig sak är
Den kan få den svagaste till en himmelsk svär
Den starkaste kan lätt komma ur fattning
När han känner kärleksfull uppskattning"
"Osäkerheten fyller mina sinnen
när tankarna vandrar i bland våra minnen
Kärleken för dig var så stark och öm
Och det var fruktansvärt när det blev en spricka i varje söm
Men hur jag än försöker få dig ur mina tankar
Så känner jag vid de goda minnena hur mitt hjärta bankar
Jag slog mig till rätta med meningen med livet
Vilket gjorde att vi tog saker o ting för givet
Det sägs att tiden läker alla sår
Men min fråga är, kan den det när det satt sådana spår
Mina tankar vandrar bland våra minnen
Och osäkerheten fyller mina sinnen
Jag följer tonerna till bitterljuv musik
Jag kan se att bitvis i minnena var den ena dagen den andra lik
Men är det inte så livet brukar vara
Om det finns någon som vet kan de väl försöka svara
Livet är, tror jag som en karusell, en berg och dalbana
Ibland ett äventyr men annars en vana
Ja, på min vandring i bland våra minnen
Så fyller osäkerheten mina sinnen"
"Min själ är blottad, mitt hjärta är sargat
Min käresta är borta, mitt liv är tomt
Min sommartid är ändad, mitt vinterland är här
Min storhetstid är över, mitt vapen ur funktion
Min borg är förstörd, mitt försvar finns ej mer
Min kärlek var enorm, mitt sinne är förlamat
Jag älskade med kropp, jag älskade med själ
Men mitt hjärta som är sargat, känner ej det mer"
" Ge mig kärlek men håll mig ej fången
Älska mig för den jag är
och jag kommer att finnas där för dig
Ge mig ömhet men erövra mig inte helt
Högakta mig för vad jag är värd
och jag kommer att bli din tjänare
Ge mig trygghet men bevaka mig ej
Tro på mig för allt jag säger är sant
och min tillit för dig kommer att växa
Ge mig livslust men styr inte min väg
Smickra mig för det är min näring
och jag kommer att blomma för dig
Ge mig dessa enkla gåvor
Jag ger dig världen
Och jag är din nu och för evigt"
"Jag önskar jag kunde stoppa tiden
O, ja jag önskar o jag vill
Så att allt som var dig av kärlek given
Fortfarande skulle finnas till
Men en sommardag som en vårstorm kall
Fick du all den kärlek på fall
Mitt hjärta du då slet ur min kropp
Innom ett dygns långa lopp
Mitt hjärta i tusen bitar är
Varför? Jag som hade dig så oändligt kär
Smärta så obeskrivligt stor
Slet i mig den dagen du for
Du gick utan att se tillbaka
Varför? Ville du allt vi hade försaka
Då jag tänker på dig stora tårar trillar
Jag vet att du med en smekning dem stillar
Du mig så illa gjorde
Kanske du visste att du inte borde
Men som solen lyser på himlen
Och som havet säkert brusar in mot strand
Så sken min kärlek för dig o så
Var mitt hjärta i brand"
"Tänk att få hela mitt hjärta
Som så länge varit fyllt av smärta
Tänk att i en spegel än en gång få se,
mina läppar le
Tänk om min kropp fick brinna av kärlek
Inte kännas kall av misstro o svek
Tänk att det i världen kanske finns
En vän som kan bli min sagoprins
Tänk till mitt hjärta finns en dörr
Det är inte många som varit där förr
Tänk till denna dörr finns det nycklar
Men inget tillträde för de som hycklar
Tänk om det finns en alldeles speciell själ
Som vill mig väldigt, väldigt väl
Tänk om han kunde hela mitt hjärta
Som så länge varit fyllt av smärta"