5. Ett nätverks beståndsdelar



Ett nätverk innehåller vissa komponenter som är nödvändiga för att det skall fungera. Här kommer de vanligaste:

5.1 Nätverkskort



Naturligtvis behöver varje dator något som kan koppla ihop och kommunicera med nätverket, det gör man via ett nätverkskort. Det viktigaste är den s.k. MAC:en, Media Access Control. Det är den unika adress som varje nätverkskort har och som slutligen avgör vilken dator som skall ta emot data.

Bild.

5.2 Repeatern



När data skickas på nätverket så sker ju det via elektriska signaler. Eftersom överföringen inte är förlustfri så kan man inte ha hur långa kablar som helst. Men om man vill ha längre kablar än specifikationen tillåter så kan man sätta in en repeater. Repeatern arbetar på nivå ett i OSI-modellen och berör alltså det rent mekaniska och elektriska, så det repeatern gör är att förstärka signalen till normerad nivå och skicka den vidare. Den kan ock så koppla ihop nätverk med olika typer av kablage( vi tar kablagen lite senare). Ett krav är dock att protokollet är det samma.

5.3 Hubben



En hub används i s.k. stjärnnät för att dela upp en serverkoppling till flera datorer. Dvs, man har flera ingångar från datorer i nätverket, men endast en från servern. Men den fungerar även som en router vilket betyder att den arbetar på nivå ett i OSI-modellen.

Bild.

5.4 Bryggan(bridge)



En brygga kan koppla ihop flera lokala delar av ett nätverk, s.k. segment med varandra. Bryggan arbetar på nivå två i OSI-modellen och det gör att den även kan skicka rätt data till rätt segment, då den kan avläsa ramadresserna. Men man kan fortfarande inte använda olika protokoll.

5.5 Routern



En router dirigerar trafiken till rätt adress i ett nätverk. Men det gjorde ju bryggan också, eller? Jo, men skillnaden är att routern klarar av mycket mera komplicerade nät, den klarar av att skilja på mera än om den ska till segment ett, två eller tre och att den kan välja vilken väg som är snabbast eller vilken väg som är kostnadseffektivast. Och paketen som passerar en router har två adresser, en till routern och en till mottagaren. Routern kan lyssna på nätverket för att se vilka delar som är mest upptagna och ta andra vägar runt dessa områden tills det lugnat ner sig. Routern arbetar på nivå tre i OSI-modellen.

Bild.

5.6 Switchen



Switchen är en lite mera avancerad router, då den kan skyffla data snabbt, t.ex. kan den använda för att ansluta en 100Mbits kabel till 10 10Mbits kablar. Switchen arbetar på nivå två i OSI-modellen.

Bild.

5.7 Gatewayen



Med en gateway kan man koppla ihop nätverk av helt olika typer av nätverk eftersom den arbetar på nivå sju i OSI-modellen vilket betyder att inget av skikten behöver vara identiska i de olika nätverk som skall kopplas ihop.
Ett exempel på hur olika komponenter kan användas i ett nätverk.

Exempel

Dessa är de vanligaste beståndsdelarna i ett nätverk, men tekniken utvecklas hela tiden och ny apparatur tillkommer, ex. nivå tre- och fyraväxlar som klarar av att både skyffla data snabbt och att routa, eller finna den snabbaste/kostnadseffektivaste vägen.

5.8 Kablage och kontaktdon



Men hur är det med kablage, kontakter o.d. då? De vanligaste har vi redan berört i avsnittet om nätverkstopologier. Den vanligaste typerna av kabel är Twisted Pair(TP) tillsammans med kontakdon RJ45. TP kabeln finns i två utföranden, STP och UTP. STP står för Shielded Twisted Pair och UTP står för Unshielded Twisted Pair. TP-kabeln används i stjärnnät. I ett bussnät använder man koaxialkabel av typ RG 58 (tunn ethernet kabel) eller Gul Ethernet (tjock ethernet kabel), men då måste man ha 50 ohms terminatorer i båda ändar.

Föregående kapitel Innehållsförteckning Nästa kapitel

Copyright Andreas Höglund © 1999.