Ett nätverk innehåller vissa komponenter som är
nödvändiga för att det skall fungera. Här kommer de
vanligaste:
Naturligtvis behöver varje dator något som kan koppla ihop och
kommunicera med nätverket, det gör man via ett nätverkskort. Det
viktigaste är den s.k. MAC:en, Media Access Control. Det är den unika
adress som varje nätverkskort har och som slutligen avgör vilken
dator som skall ta emot data.
Bild.
När data skickas på nätverket så sker ju det via
elektriska signaler. Eftersom överföringen inte är
förlustfri så kan man inte ha hur långa kablar som helst. Men
om man vill ha längre kablar än specifikationen tillåter
så kan man sätta in en repeater. Repeatern arbetar på
nivå ett i OSI-modellen och berör alltså det rent mekaniska
och elektriska, så det repeatern gör är att förstärka
signalen till normerad nivå och skicka den vidare. Den kan ock så
koppla ihop nätverk med olika typer av kablage( vi tar kablagen lite
senare). Ett krav är dock att protokollet är det samma.
En hub används i s.k. stjärnnät för att dela upp en
serverkoppling till flera datorer. Dvs, man har flera ingångar från
datorer i nätverket, men endast en från servern. Men den fungerar
även som en router vilket betyder att den arbetar på nivå ett
i OSI-modellen.
Bild.
En brygga kan koppla ihop flera lokala delar av ett nätverk, s.k.
segment med varandra. Bryggan arbetar på nivå två i
OSI-modellen och det gör att den även kan skicka rätt data till
rätt segment, då den kan avläsa ramadresserna. Men man kan
fortfarande inte använda olika protokoll.
En router dirigerar trafiken till rätt adress i ett nätverk. Men
det gjorde ju bryggan också, eller? Jo, men skillnaden är att
routern klarar av mycket mera komplicerade nät, den klarar av att skilja
på mera än om den ska till segment ett, två eller tre och att
den kan välja vilken väg som är snabbast eller vilken väg
som är kostnadseffektivast. Och paketen som passerar en router har
två adresser, en till routern och en till mottagaren. Routern kan lyssna
på nätverket för att se vilka delar som är mest upptagna
och ta andra vägar runt dessa områden tills det lugnat ner sig.
Routern arbetar på nivå tre i OSI-modellen.
Bild.
Switchen är en lite mera avancerad router, då den kan skyffla
data snabbt, t.ex. kan den använda för att ansluta en 100Mbits kabel
till 10 10Mbits kablar. Switchen arbetar på nivå två i
OSI-modellen.
Bild.
Med en gateway kan man koppla ihop nätverk av helt olika typer av
nätverk eftersom den arbetar på nivå sju i OSI-modellen vilket
betyder att inget av skikten behöver vara identiska i de olika
nätverk som skall kopplas ihop.
Ett exempel på hur olika komponenter kan användas i ett
nätverk.
Dessa är de vanligaste beståndsdelarna i ett nätverk, men
tekniken utvecklas hela tiden och ny apparatur tillkommer, ex. nivå tre-
och fyraväxlar som klarar av att både skyffla data snabbt och att
routa, eller finna den snabbaste/kostnadseffektivaste vägen.
Men hur är det med kablage, kontakter o.d. då? De vanligaste har
vi redan berört i avsnittet om nätverkstopologier. Den vanligaste
typerna av kabel är Twisted Pair(TP) tillsammans med kontakdon RJ45. TP
kabeln finns i två utföranden, STP och UTP. STP står för
Shielded Twisted Pair och UTP står för Unshielded Twisted Pair.
TP-kabeln används i stjärnnät. I ett bussnät använder
man koaxialkabel av typ RG 58 (tunn ethernet kabel) eller Gul Ethernet (tjock
ethernet kabel), men då måste man ha 50 ohms terminatorer i
båda ändar.
Copyright Andreas Höglund
© 1999.
