9. Funktioner, användningsområden och framtid
Vad kan man använda Internet till? Är det säkert? Vilka tjänster finns det att tillgå? Hur kommer det att se ut i framtiden?
För många är ju Internet bara e-mail och www, men jag tänkte att vi ska kolla på några andra tjänster än dom samt hur man använder dom, så vi börjar med det.
Som du kanske kommer ihåg sen vi gick igenom protokollen i TCP/IP stacken så har ju varje tjänst eller applikationer ett portnummer. Dom flesta tjänsterna har standardiserade portnummer, s.k. well-known adresses, men man behöver inte använda dom utan man kan använda någon av de 65 535 portar som är lediga.
Här är några well-known services med deras adresser(portar):
Om den server vi ansluter till använder ett standardiserat portnummer så behöver vi inte specifiera det, men om tjänsten finns på en annan än den standardiserade porten måste det anges.
Ungefär så fungerar det, så nu ska vi kolla på några olika tjänster, hur de anropas och vad man kan göra med dom.
Telnet är det grundläggande programmet i Internet. Det används för Remote Login eller fjärrlogin. Fjärrlogin innebär att du kan sitta i Sverige och logga in på en dator i Brasilien och arbeta mot den precis smo om du fysisk satt vid den. Du kan t.ex. administrera eller nå ditt lokala nätverk via Telnet. Telnet är en av de äldsta Internettjänsterna. Efter Telnet så har ju många andra tjänster som använder fjärrrlogin, men även fast dom är annorlunda och mera utvecklade än Telnet så är det just Telnets grundidé dom bygger på. Telnet nås som standard på port 23.Hur ansluter man sig då och vad kan man göra?
Telnet är enkelt att använda. Antingen skriver man telnet ds.internic.net eller telnet xxx.xxx.xxx.xxx, sen så skriver man bara in sitt användarnamn och lösenord för att logga på maskinen.
FTP står för File Transfer Protocol och används som namnet antyder för filöverföring. Det här är också en gammal trotjänare, en tjänst som har funnits med länge och kan anses som en av de mest grundläggande tjänsterna på Internet. FTP använder egentligen två portar, 20 för data och 21 för kommandon. Telnetprotokollet är en del av FTP-protokollet då du vid anslutning till en dator gör en fjärrlogin dvs. du skriver i användarnamn och lösenord. På FTP-servrar kan man t.ex. hämta hem programuppdateringar, sharewareprogram och gratis programvara, men det är också lätt att komma åt olagligt kopierade program, musik o.d. Oftast ska vem som helst kunna komma åt en FTP-server utan att ha loginnamn och lösenord. Därför fungerar det ofta att logga in som anonym eller anonymous, och skriva in din e-mail adress som lösenord för att komma åt en begränsad del av utbudet.
För att komma åt en FTP-server används en FTP-klient. Den kan antingen vara textbaserat vilket är lite krångligt och onödigt att anända då det finns grafiskt baserade FTP-klienter där det bara är att klicka sig fram. Men om man loggar in med en textbaserad FTP-klient så kan det ju vara lite svårt att veta vad man får eller kan göra. Något som nästan alltid fungerar är att skriva '?', 'help' eller 'man' för att få upp en lista på tillåtna kommandon. Några vanliga som i princip är standard är annars
| cd |
change directory, byt katalog eller bibliotek |
| dir |
lista filer och kataloger |
| ls |
lista filer och kataloger med kort information |
| get |
hämta en fil |
| mget |
multiple get, dvs. hämta flera filer |
| pwd |
nuvarande path eller sökväg |
| put |
skicka en fil |
| mput |
mutiple put, dvs. skicka flera filer |
| ascii |
ställ om till ASCII-överföring |
| bin |
ställ om till binäröverföring |
Binär överföring innebär att filen skickas precis som den är bit för bit. Används vid filöverföring. ASCII används när man skall läsa textfiler, teckenuppsättingen översätts då till mottagarens format.
Så här ser det ut när man ftp:ar ftp.sunet.se, det svenska universitsnätets ftpserver.
Textbaserad ftp klient.
Grafiskt baserad ftp klient
En enklare form av FTP är TFTP (Trivial File Transfer Protocol) som istället för TCP använder UDP som protokoll. Som standard använder TFTP port 69.
Ett av dom allra vanligaste och mest populära sätten att använda Internet är e-mail eller elektronisk post. Det protokoll man använder när man skickar mail kallas Simple Mail Transfer Protocol(SMTP). SMTP är textbaserat vilket betyder att all information som skickas är fullt läsbar, om den inte krypteras förstås. Ett tillägg till SMTP är Multipurpose Internet Mail Extensions (MIME) som lägger till lite nya funktioner som gör det möjligt att bifoga olika typer av filer med ett mail, men den löser också ett problem som man stötte på när icke engelsk språkiga länder började använda e-mail.
Problemet rör nationella tecken, ex. för oss svenskar å, ä och ö. Användandet av MIME ligger egentligen helt och hållet hos användaren och hans mailprogram. MIME är precis som SMTP textbaserat och kräver ingen omkonfigurering av mailservern utan det ligger hos användaren. Är mailprogrammet MIME-kompatibelt så kan han skicka med filer och skriva å,ä och ö, men mottagarens mailprogram måste också vara MIME-kompatibelt annars kan den inte avkoda informationen, dvs. skilja mellan text och filer. SMTP har port 25 som standard.
För att hämta mail från en mailserver använder man ett annat protokoll som heter POP3 (Post Office Protocol, version 3). För att komma åt sin mail behöver man ett konton med inloggningsnamn och lösenord på mailservern. Man skriver in uppgifter om vilken mailserver det rör sig om, vad man har för inloggningsnamn och lösenord i sitt mailprogram. Sen så låter mna mailprogramet ta hem olästa och nya mail från servern. Man kan även välja om man vill radera dom mail man tagit hem. Varför använder man POP3? Eftersom man oftast inte är ständigt uppkopplad mot Internet så kan det vara bra att låta mailservern ta emot och lagra mina mail tills jag hämtar hem dom vid en tidpunkt som jag finner lämplig. POP har port 110 som standard.
I Pegasus Mail 3.01b ser det ut så här när man skriver i sina e-mail uppgifter.
Archie är en söktjänst. Den söker efter filer i listor från olika FTP-servrar. Archie kan vara bra om man vill komma åt en specifik fil men inte vet var man hittar den. Man kan komma åt archie via telnet, e-mail eller en speciell klient.
Så här kan det se ut när man gör en sökning med archie.
Finger är en annan bra tjänst. Man kan använda finger på en viss server där man vet att det finns en person som man vill ha information om, t.ex. adress och yrke. Men man kan även få annan information än just användarinformation. Man ska också tänka på att alla servrar inte har den här porten öppen eller finger aktiverat p.g.a. att det kan vara en säkerhetsrisk. Finger använder port 79 som standard. Man kan använda telnet eller något annat program, t.ex. vissa mailprogram för att köra finger.
Så här kan en finger på nasanews@space.mit.edu se ut.
Eftersom Internet är lite anarkistiskt uppbyggt så finns det inget register på alla användare. Men det går dock att hitta användare i register, på s.k. WHOIS-servrar. Man kan ansluta sig med en speciell klient, telnet eller via www. WHOIS använder port 43 som standard.
Så här kan en WHOIS sökning på ripe.net på 195.198.73.1 se ut.
Troligen den mest välkända Internettjänsten. Använder HTML dokument som står för Hyper Text Markup Language. Protokollet som används kallas för HTTP eller Hyper Text Transfer Protocol. Standardporten är 80. Vad är det som är så speciellt med www då? Det är grafisk baserat, och man kan kombinera ljud, text, bild och film på en s.k. hem- eller websida. Det är även länkbaserat vilket betyder att man kan klicka sig fram via länkar som leder till andra websidor. Och naturligtvis så finns det en uppsjö med information om allt möjligt. Idag har ju de flesta företag och organisationer en websida där man kan finna information om företaget/ organisationen, delta i tävlingar och hämta filer. En annan bra sak är att man kan använda www som ett grafiskt gränssnitt för andra tjänster t.ex. FTP. Hur gör man då för att gå, eller surfa, till en websida?
Starta en browser eller www-läsare, ex.Netscape eller Opera, och skriv in en adress i adressfältet, ex. www.sunet.se . Adressen brukar även kallas för URL eller Universal Resource Locator. En URL innehåller också egentligen överföringsprotokollet, dvs http://www.sunet.se är en riktig URL. Sen är det bara att klicka sig fram. Vill man söka efter information så kan man göra det på någon av de stora sökmotorerna, ex. www.altavista.com eller www.evreka.com . Så här ser t.ex. Evreka ut.
Men den här adressen man skriver in, vad består den av? Ta www.sunet.se som exempel. Först av allt så ropar vi på vilken tjänst vi vill åt, i det här fallet www. Sen så ropar vi på en s.k. underdomän som är ett registrerat företag eller en registrerad organisation, i det här fallet sunet. Sist av allt ropar vi på den toppdomän där servern finns, se alltså Sverige i det här fallet. Just toppdomänen är ett standardiserat landssuffix, alltså en förkortning av varje lands namn. Några såna här landssuffix är:
| Australien |
.au |
|
| Danmark |
.dk |
|
| Finland |
.fi |
|
| Frankrike |
.fr |
|
| Holland |
.nl |
|
| Island |
.is |
|
| Norge |
.no |
|
| Schweiz |
.ch |
|
| Storbritannien |
.uk |
|
| Taiwan |
.tw |
|
| Tyskland |
.de |
|
| USA |
.com |
Commercial, alltså för företag |
| USA |
.edu |
Education, universitet o.d. |
| USA |
.gov |
Government, staten |
| USA |
.mil |
Military, militären |
| USA |
.org |
Organisations, organisationer |
| USA |
.us |
övriga USA |
| Centrala Internet |
.net |
|
Newsgroups är en sorts diskussionsgrupp via mail. En newsgroup har namn efter ämnet och det är det man pratar/debatterar om. Newsgroups är bra, man kan få svar på de mest underliga frågor och få kontakt med likasinnade runt om jorden oavsett vad ens intresse är. Protokollet som används kallas NNTP eller Network News Transport Protocol. För att komma åt newsgroups kan man använda speciella klienter eller så använder man den som följer med många mailprogram och webläsare. NNTP använder port 119 som standard.
Så här kan en typisk newsgroup se ut i Netscape.
En annan populär tjänst är IRC eller Internet Relay Chat. Ganska likt newsgroups fast kommunikationen sker i realtid och oftast brukar inte ämnena och diskussionerna vara på lika hög nivå som i newsgrouperna. Det finns olika kanaler för olika ämnen och vem som helst kan starta nya kanaler och blir då automatiskt administratör över kanalen. Det betyder att det är han som bestämmer. Han kan sparka, bannlysa eller dela ut privilegier. Sammankopplingen sker via IRC-servrar runt jorden som kopplas samman och kommunicerar med varandra för att skicka samtalen i olika kanaler till varandra. Skriver jag en mening så skickas den till servern för att sedan skickas ut till alla användare. Standardspråket är engelska om inget annat anges.
Det var några av de vanligaste tjänsterna på Internet. Men en befogad fråga efter allt det här är ju, hur ser framtiden ut för Internet?
Ja vad skall man använda det till? Som det ser ut nu så finns det gott om möjligheter. Ett bra exempel är ju informationssökning, för att komma i kontakt med andra med samma intressen som du, informationsspridning, aktiehandel, betala räkningar, köpa varor och ser man ännu mera framåt så blir det nog bara fler och fler användningsområden.
Som det ser ut nu så kommer användningsområdena bara att öka och även möjligheterna.
Det som är mest på tapeten just nu är nog vad man kallar elektronisk handel, dvs handel över Internet. Redan nu är det ganska utbrett, man kan t.ex. beställa skivor, kläder, mat och bilar över Internet, men det här är nog något som kommer att öka ännu mera eftersom priserna ofta är lägre vilket borde locka kunder, men fortfarande finns det ett visst motstånd som man naturligtvis försöker få bort. En idé är t.ex. roligare butiker, en annan att öka informationen om varorna, leverantören och utbudet.
En annan sak som man vill driva fram är s.k. digitala hem där i princip allting skall vara uppkopplat mot Internet för fjärrstyrning. Man vill t.ex. att man skall kunna sätta på värmen, vissa lampor och kanske spisen tills man skall ut till landet. Man ska kunna sätta igång tvättmaskinen, ja nästan allt som finns i ett normalt hem.
Rent tekniskt då? Tekniken utvecklas, den blir mer och mer komplex vilket kommer att kräva mera kvalificerad arbetskraft med spjutspetskompetens. Ett exempel på den nya tekniken är IPv6, som säkert många unga idag kommer att jobba med att implementera i mindre nätverk och på Internet. Och just Internet har satt en väldig fart på inovationsförmågan hos många företag vilket betyder att tekniken kommer att utvecklas ännu mer och troligen kommer vi att se en explosion av nya tillämpningar och användningsområden som är svåra att förutsäga.
Copyright Andreas Höglund © 1999.
