quick.jpg (13685 bytes)

Thomas Quick - Ellington

Sture Bergvall föddes 1950 i en by i Dalarna. När han växte upp ville han bli präst. Han bytte namn som 14-åring efter sitt första offer som var en jämnårig pojke vid namn Thomas. 1966 anmäls Thomas för att han gör närmanden på jämnåriga kamrater, han behandlas av en psykiatriker. Han måste lämna skolan vid 17 års ålder då han gör sexuella närmanden på klasskompisar. Han går då en teologisk utbildning. Han hamnar på sjukhus men släpps ut snart. När han är 19 jobbar han på Faluns sjukhus men får sparken när han drogar en kamrat och försöker våldta honom i en park. Senare stryper han en liten pojke på samma sjukhus. Han blir då inlagd på psykiatrisk behandling. Han njuter av att döda och våldta unga pojkar.

Ibland slet han även sönder kropparna han våldtog, och tog troféer.

Under behandling berättar Thomas om sin privata kyrkogård, under ett hus han bodde i tills 1984. Han har varit väldigt samarbetsvillig. Ibland alldeles för samarbetsvillig. Han erkänner brott som han inte alls har begått. Det ar hänt att han har erkänt ett mord och sedan har den mördade hittats livs levande. 1977 blev Thomas utskriven från vården, helt frisk kallade man honom då.

Pappan dör och Thomas flyttar hem till mamma och bor där och lever på bidrag och hennes pension tills hon dör.

Thomas Quick är schizofren och har ett alter ego som han kallar för Ellington vilket kan liknas vid ett stort raserianfall.. När Ellington tar över så vet inte Thomas vad han gör. Man tror att Ellington kom upp i Thomas ungdom för att han skulle kunna koppla bort de övergrepp som hans far utsatte honom för. 1994 flyr han tillsammans med en kamrat från Säters rätts-psykiatriska klinik, som han vid ett senare tillfälle försöker våldta. Han ger sig, efter en stund på flykt. För att hålla Sverige säkert, befinner sig Thomas på Säters rätts-pykiatriska klinik. Det är Sveriges säkraste klinik för kriminellt sinnessjuka. Quick sitter inne på livstid.

Thomas Quick har erkänt fler än 20 mord och är därmed unik i svensk rättshistoria.

Seriemördare