Fakta om friskvård

Undersöknigar visar att 43 % av all ohälsa i Sverige beror på livsstilen, samt att 8 av 10 svenskar är så pass fysiskt inaktiva att det ökar risken för sjukdom.

Fysisk inaktivitet leder bl.a. till:

• minskad muskelmassa och syreuptagningsförmåga
• minskad muskelstyrka, vilket medför ökad risk för bl.a. led- och ryggsmärtor
• minskad insulinkänslighet, vilket leder till ökad risk för åldersdiabetes, hjärt- kärlsjukdomar, övervikt m.m.

Ökad fysisk aktivitet leder bl.a. till:

• ökad muskelstyrka och fysisk kondition, vilket ger högre fysisk kapacitet
• ökad muskelstyrka vilket ökar stabiliteten runt lederna och gör att brosket i lederna mår bättre
• förbättrad stresshantering och sänkta stresshormonnivåer
• normaliserat blodtryck och sänkt puls
• ökad insulinkänslighet, vilket minskar risken för åldersdiabetes, hjärt- kärlsjukdomar och övervikt
• ökad skeletthållfasthet, vilket förebygger benskörhet
• ökad mängd av det goda kolesterolet (s.k. HDL) i blodet, vilket skyddar mot hjärt- kärlsjukdomar

Hälsomässigt finns det alltså mycket att vinna på att satsa på friskvård och ökad fysisk aktivitet för medarbetarna i ert företag. Men, lönar det sig ekonomiskt också?

...och ekonomiskt

Det har beräknats att en korttidssjukfrånvarodag kostar företaget ca 10 % av månadslönen. Vid en månadslön på 17 000 kr blir det alltså 1700 kr per dag (förutom produktionsbortfall och vikariekostnader).
En friskvårdssatsning som kostar 1700 kr per anställd och år kommer alltså att löna sig om man minskar korttidssjukskrivningen med i genomsnitt en dag per anställd och år.
En genomsnittlig rehabilitering kan kosta mellan 500 000 och 800 000 kr. Arbetsgivaren är skyldig att stå för huvudansvaret när det gäller rehabiliteringsutredning och rehabiliteringskostnad oavsett om rehabiliteringen har sin grund i arbetsmiljön eller den anställdes livsföring. Om ett enda rehabiliteringsfall kan förebyggas blir alltså även en "dyr" satsning på hälsa snart lönsam.

Förutom en minskning i antalet sjukdagar kommer ökad fysisk aktivitet hos medarbetarna även att medföra ökad arbetskapacitet.
En otränad person med en maximal syreupptagningsförmåga på 2 l/min kan använda endast 20-25 % av sin kapacitet över en hel arbetsdag (d.v.s. 0,5 l/min). Med regelbunden motion kan konditionen förbättras med 50 % (till 3 l/min) och man kommer dessutom att kunna använda 40-50 % av sin kapacitet över en åtta timmars arbetsdag (d.v.s. 1,5 l/min).
Det innebär att om en person som är otränad börjar att motionera så ökar prestationsförmågan med så mycket som 300 % (från 0,5 l/min till 1,5 l/min)!
Men, finns det några exempel på att detta fungerar i praktiken?

På Saab Aerospace i Linköping (ett företag med ca 4200 anställda) har man under mer än 30 års tid bedrivit ett framgångsrikt friskvårdsarbete. Undersökningar som gjorts bland de anställda visar bl.a. att:

• Sjukfrånvaron var tre gånger högre bland dem som var både fysiskt inaktiva, hade dålig kondition och samtidigt var över- eller underviktiga.
• De flitigaste besökarna på Motionscentralen hade markant lägre antal sjukfrånvarodagar - för flera år mer än 50 % lägre - än övriga anställda.
• Nyblivna motionärer var mindre trötta i jobbet, mindre stressade, trivdes bättre och kände sig mer harmoniska än tidigare.

Litteraturtips

N Cronsell, J Engvall, P Karlsson: Hälsoarbete & hälsobokslut - en handbok för arbetsgivare (Björn Lundén Information, 2003)

G Andersson, S Malmgren, A Johrén: Effektiv friskvård - Lönsammare företag (Arbetarskyddsnämnden 2004; en revidering av Lönsam friskvård - Effektivare företag)
www.prevent.se/bokhandel

Hälsofrämjande som affärsstrategi - fakta och argument (Prevent, 2001)
www.prevent.se/bokhandel