Det kom sig så en blåsig, men trevlig april dag, gick och blev en mörk, regning april natt, fylld med besvikelse, ilska och oförstående.

Allt hade ju börjat så bra, repet innan soundchecken, soundchecken, allt för att vara exakt. Seger vittringen kändes ända ut i tåspetsarna. Denna ökades sedan ännu mer, när man satt och kollade på, när de andra sound checkade.
- Dom suger...
- Vad gör dom här?
- Kallar de detta musik?
Kanske var de dessa meningar som sedan fick natt att bli en utav de jävligase i mitt liv.

Vid 5 snåret skrek magen, så Patricia Baletten med följe, drog på jakt.
Efter några minuters intensivt letande hittade vi ett gatukök.
- En hamburgertallrik, tack, sade jag till tjejen i butiken.
- Skall det vara bröd till det? fick jag som mot fråga.
- Det är väl en självklarhet, svarade jag
- Då blir det 4 kr extra.
Så höll det på... man fick betala för allt. Detta i samband med den ökande blåsten fick än att börja ana oråd. I vart fall, efter som alla band hade varit så kassa på soundchecken kändes det lugnt.

Klockan gick och gick, till slut var blev den 20:50. Det var dags!
Patricia Balletten dansade in på scen, publiken jubla
- Fan va gött
Allt gick bra fram tills vi skulle spela Patricia Balletten låten. Otjat som fan och till råga på allt, kunde typ ingen den. Men vad gjorde det. Misstaget reparerades fort genom att sätta "Känn ingen sorg för mig Göteborg". Det kändes så bra.

Tiden flöt på allt fler band spelade. Inte ett ända utav dessa kunde jag placera som ett hot. Alla utom ett. Ett hardchord band från Hålabeck.
De lyckades med det som ingen hittills lyckats med, nämligen att få i gång publiken. Ett hot syntes och bara ett band kvar, ett band som kunde rädda Mor. Hugo har krulligt hår.

Laddade som fan, klev vi upp på scenen. Publiken var fullständigt vilda. Alla som hade med Onsala, Kaparen och Mor att göra skrek och gorma så mycket som de bra kunde.
800 grader, blev första låten. Den satt, den segra och den dominerade. Tillsammans med Hugos fantastiska show, så såg segern ut som om den skulle hamna i Mors ägor.
800, följdes upp med Solglasögon som även denna satt fruktansvärt bra. Så här jävla tajta hade vi aldrig varit. Larsson, Pattan, Jerker, Hugo och jag var som in någon slags symbios. Trots att vi inte hörde varandra ett piss så satt det. Nu var vi framme vid eld provet. Den egna låten. Den hade suttit sådär nere på Mor, och Hugo kunde inte texten något vidare, så han hade stöd papper. Trots detta så satte vi även denna. Vi var KUNGAR. Aldrig förut hade jag känt mig så levande, så jävla grym och så jävla avgudad. En publik som vrålade och ville ha mer. Segern var vår.

Pris utdelning. Äntligen skulle priset gå till Onsala, Kaparen och MOR, efter 3 år av bra band var det fanemej vår tur. Helt övertygad om segern, filmade jag Juryn på scenen.
- ... och pris för bästa skolband går till... Conscience. Helt jävla otippat gick priset ett riktigt jävla pisse band, om jag själv får säga det.
Fylld med ilska och besvikelse, stängde jag av kameran och sprang i väg till logen. I 10 minuter satt jag och kollade ner i backen.
Jag hade inte innan den kvällen känt mig så jävla tom. Så liten och skiten på jorden, så jävla värdelös, så... arg.
Jag vet hur det är att förlora, det är alltid något som har gått fel o.s.v. Men här kunde det inte ha gått så mycket bättre. Jag kunde inte hitta felet. Allt stämde liksom, allt hade gått som planerat, allt utom uppläsningen av vinnaren. Vi hade varit bättre än alla andra. Vi slog alla med häst längder i kriterierna. Jag har fortfarande inte kommit på vad det var som snuvade oss på segern.
Hade det varit så att vi gjort en mindre bra spelning hade jag fattat, men nä, det gjorde vi ju inte och det faktum att ingen kommer ihåg en tvåa är nog den största förlusten, för min del. En sista sak som jag måste säga innan jag avslutar denna lille "dagbok".
I min enorma längtan att ta hem segern så förblindades jag nog och lyckades på något sätt förtränga alla tankar som gällde en ev. förlust. Jag hade inte föreställt mig ett sådant scenario. Detta är dock inte anledningen till att jag tycke att vi snuvades på segern, för vi var bäst.