Uganda
-En reseberättelse-
Av Tomas Almer
Äntligen framme efter ett dygns vedermödor på resan. Jag, Jean och Micke möts av en underbar varm sommarvind, till skillnad mot hemma i januarikylan. Vi har rest ner tillUganda för att fiska Nilabborre .
Första veckan skall vi fiska ute kring en ögrupp som heter Sesse Island i Victoriasjön, det blir mest trollingfiske med stora vobblers. Efter en natt i Kampala hemma hos Alastair och Sam, beger vi oss iväg mot Entebbe där vi skall träffa Paul som har ett turistföretag med safari och fiske som specialitet, det är med hans båt vi skall fiska under veckan. Båten en Skiboat typ Sydafrika, en öppen båt med dubbla Mariner bigfoot 60 hk, här skulle det gå undan. Efter en timme började vi skönja konturerna av massa öar, spänningen ökar framförallt nyfikenheten, Alastair har berättat att Banda Island den ö vi skall ha som bas skulle vara väldigt vacker. Banda Island dyker upp som en hägring och den är väldigt vacker, på Banda möter Dominique upp, han har en liten anläggning som är i sin linda, men han har lovat att den skall vara klar till nästa år, då skall tälten vår bostad vara utbytta mot små stugor i afrikansk stil.
Vi packade ur båten och iordningställde fiskeutrustningen så fort vi bara kunde, fiskesuget var enormt vi ville ut så vi åtminstone fick en halv dags fiske. Jean var alldeles till sig han skulle fixa en 20 kilos redan första dagen. Paul körde båten ganska nära öarna på ca, vi fiskade på ca 15 fots djup,4 spön var riggade 2 st på paravaner och 2 st frigående efter båten, beten jätte vobblers i olika färger här gäller det att pröva sig fram Att Paul inte var van med paravaner märktes ganska snabbt vi fick bottenkänning ganska ofta i början, men det blev bättre efterhand. Det tar inte lång tid innan första Nilabborren slår på, det är som om vobblern fastnat i botten det bara skriker i rullen, Micke var helt övertygad om att det var botten tills han ser att linan skär iväg i sidled. Första fisken uppe 10 kilo inte dåligt nu gäller det att ta fler och större. Den första dagen gav ingen större fisk men vi fick ett 10 tal fiskar på vikter mellan 5- 10 kilo inte illa. Vi äter i skenet till några lyktor, maten är mycket bättre än vad vi hade förväntat oss, vi hade bestämt att vi i princip skulle leva på ris och kex, på sin höjd färsk fisk, men vi glufsade i oss att som bjöds. När vi just somnat kom stormen med blåst och regn en upplevelse även det, tältduken revs upp regnet piskade in i våra sängar. Resten av dagarna kring Sesse Islands gick i samma anda, fiske, frukost på någon öde ö, sedan fiske igen. Utdelning, "jo" det var inga problem Nilabborrar i alla storlekar, de största på vikter mellan 20-30 kilo och den som tror att det bara är att dra upp dessa giganter vet inte vad de talar om, det var ett stenhårt arbete man var tvungen att hålla stenhård press på grejorna nästan på gränsen till bristningsgränsen, ändå tog det 40 minuter med de stora. Vid en ö som heter Semganja säger Paul nu är det dags, "tänk Big Fish", think big, och det gjorde vi, när vi rundade norra udden sög det på en jätte, rullen skrek och linan far ut med ett rasande tempo, Jean tar spöt, det vart en giganternas kamp i nästan en timme resultatet Nile perch 30 kilo, största fisken vi fick på Lake Victoria.
Åter i Kampala, Pär, person nummer 4 ansluter, ompackning och in i bilen. Det är tidigt på morgonen nu bär det iväg mot Murtchison falls nationalpark, där vi skall fiska sista veckan. Efter ca 5 timmar i stekhet värme är vi framme vid vår tältplats, på vägen hade vi sett både kobror, babianer och mängder av antiloper, fåglar i alla regnbågens färger kanon. När tält och spön är färdigmonterade bär det iväg ner i ravinen nedströms fallen, där är det mängder av grytor som håller både Nilabborrar, malar ( catfish), krokodiler och flodhästar. En kuslig känsla sprider sig längs ryggraden tänk om en krokis dyker upp när man minst anar det, och drar ner mig i strömmen, efter några timmar tänker man inte mer på faran utan är helt uppe i fisket. Vi har en annan metod här, vi agnar med livebait och med deadbeat, betesfisk. Vi börjar med livebait, sätter en bighook in i munnen och ut genom ena näsborren så i med fisken. Den hinner knappt i förrän det smäller på en stor Nilabborre på 14 kilo det tar ungefär en halvtimme att ta den i strömmen. Vi fick ett tiotal fina Nilabborrar tills det var dags att ge upp. Vi måste hinna upp innan det blir mörkt för då kommer flodhästarna upp och betar, de är inte att leka med, rent livsfarliga. Ett snabbt bad i hippopool ( flodhästpoolen) och sedan middag, Alastair är en fena på att laga mat över öppen eld, kanongod mat sedan godnatt. Naturligtvis ett litet safari, en halvdag. Det måste man ju unna sig när man är i Afrika. Giraffer, Elefanter, Bufflar och Antiloper i tusentals för att inte tala om alla Flodhästar och krokodiler. Sista dagens fiske skulle ske på the North bank mitt emot där vi fiskat förut, helt ofiskade pooler. Jag och Micke fiskade från båten och Alastair, Pär och Jean for iväg på flodhäststigarna upp mot Djävulsgropen nedanför fallet, där de fick en Nilabborre på 38 kilo. Micke och jag fiskade livebait med ballonger som flöte, men vi fick inte ha våra ballonger (flöten) ifred för Krokodilerna, de anföll och bet sönder ballongerna i ett kör, de slet av våra linor när vi försökte få dem att släppa. Vi fick ändå var sin fin borre en på 24 och en på 17 kilo. .....
Summering Kanonfiske i en fantastisk natur och miljö. Mycket fisk ca 70 st med toppar på 38kg, 30kg, 27kg och massor mellan 15-25 kg. Helt klart ett fantastiskt fiskeäventyr.
Vill du veta mer, läs artikeln om Uganda i Normark Fishing Magazine 2001