UISGE BEATHA

Det gamla uttrycket uisge beatha, som är en gaelisk motsvarighet till latinets aqua vitae eller
livets vatten, förvanskades på 1770-talet till usky, och sedan till whisky
kort presentation av föreningen
Uisge beatha
Föreningen har som mål att ge medlemmarna möjlighet att prova och lära om olika whiskysorter. Avsikten är att på träffarna både ha en teoretisk genomgång samt provsmakning och analys enligt särskilda former. Föreningen avser att sätta kvalitet före kvantitet.
Föreningen tar för tillfället inte in några nya medlemmar.
Kontakta klubben:  pontus.svensson@swipnet.se  
lagavulin 
Maltwhisky
hur gör man?
Maltwhisky görs av tre råvaror: säd, vatten, och jäst.
I maltwhisky ingår endast korn till skillnad från andra sorters whisky.
Mältning: Bästa sortens korn stöps först i vatten i stora stöpkar efter två till tre dygn hälls vattnet av och kornets sprids ut på mältgolv för att gro. Det vänds regelbundet för att inte värmen skall bli för hög. Traditionellt skedde detta genom att man kastade upp kornet i luften med träskovlar. När kornet gror och groddarna börjar växa ut bildas enzymet diastas som har förmågan att omvandla stärkelsen i kornet till socker. Kornet kallas nu för mältat korn eller grönmalt. Efter sex till tio dagar stoppas groningen genom att man torkar grönmalten på ett perforerat golv i kölnan, i våningen under eldar man värmen stoppar tillväxten och den rök som kommer från torven på elden ger whiskyn en speciell smak.
Mäskning: Den torkade malten mals till ett grovt mjöl, kallat grist eller på svenska gröpe. I stora kar som kallas mashtuns blandas mjölet med 60 gradigt vatten. Kvaliten på det rena skotska vattnet är viktigt. Mäsken rörs om, vilket hjälper till att förvandla stärkelsen till socker. Efter mäskningen kallas den sockersöta vätskan för vört eller wash. Karen tömmes genom silar i botten och de fast rester som bli kvar säljs till lokala bönder som kreatursfoder.
Jäsning: Vörten kyls ner till ungefär 20 grader och pumpas in i jäskar washbacks, där jästen tillsätts och jäsningen börjar. Den levande jästen får näring av sockret vilket producerar alkohol samt små mängder av andra sammansatta föreningar som bidrar till whiskyns smak. stora mängder koldioxidgas bildas också, och blandningen skummar ordentligt. Roterande knivar skär av jästäcket så att det inte skummar över. Efter cirka två dagar sjunker jäsningen undan och blandningen innehåller ca 7-8% alkohol.
Destillering: De stor pannor som används vid destillationen kallas pot stills eller stills och varje destilleri har exakt samma form på sina pannor år från år. Destillations apparaterna kan beskrivas som mellan fem till sex meter höga päronformade kopparpannor. Vid destillering värms pannan upp till 86 grader, och alkoholen och andra föreningar förångas och leds in i en kondensor eller snäcka. Kondensorn omsluts av rinnande kallvatten och ångan kondenseras till vätska. Blandningen destilleras två gånger först i wash still till något som kallas low wines med cirka 25 procent alkohol. Resterna efter första destillationen kallas pot ale och är näringsrikt och sälj även det som djurfoder. Det tar cirka sex till åtta timmar att destillera en normal stor wash på 10-12000 liter, den har då reducerats till ca 2500 liter low wines. Det går nu vidare till spirit still för den andra destilleringen. De flyktigaste föreningarna som kommer först foreshots eller head lagras inte utan blandas med nästa sats low wine. När brännerimästaren genom sina kontroller anser att kvaliten är tillräckligt hög för att bli whisky övergår den till att kallas heart mot slutet sjunker kvaliten igen och då leds det också till low wines tanken för att sedan blandas med nästa sats low wine, detta det sista kallas tail. The heart det som sparas för lagring innehåller ca 75 procent alkohol. Detta är för starkt och därför späds det med vatten till ca 65 procent innan det tappas på ekfat för att sedan lagras. Irländsk och skotsk whisky måste lagras minst tre år på ekfat.
Spirit safe: Alla destillat passerar genom spirit safe,som är ett låst skåp av glas och mässing de kontrolleras av tullmän. Brännerimästaren kan således aldrig komma i fysisk kontakt med spriten utan utnyttjar det instrument termometrar och hygrometrar som är inlåsta i skåpet även färg och flödeshastighet av gör kvaliten.
 
 
™©® Pontus Svensson