Telekombolagen har en förödande strategi

”Om vi inte tar vårt miljöansvar riskerar vi att gå i konkurs”. Så uttalade sig många företag redan 1997 i en undersökning från Gothenburg Research Institute. I dag kan vi konstatera att till och med jättekoncernen ABB riskerar att gå i konkurs till följd av de skadeståndanspråk som förr eller senare kommer i det bristande miljöansvarets efterdyningar. Frågan är om vi inte kan se tecken på ännu en jätteindustri som riskerar att konkurs på grund av uselt miljöansvar.

Opinionen mot 3G och den trådlösa telefonutbyggnaden ökar, inte bara i Sverige utan över hela Europa. Ett växande antal människor är oroliga för mobilstrålningen. Enligt en undersökning i Frankrike tror 41% av fransmännen att strålningen är skadlig. Ansvariga politiker i Trelleborgs kommun har fått ta emot ett osedvanligt stort antal protester mot 3G-utbyggnaden. Falun, Sunne och Hudiksvall är andra exempel på kommuner där motståndet är stort. Oron för strålningen från sändarna och upprördheten över förfulningen av landskapsbild och boendemiljö, som de höga mobilmasterna leder till, är ett växande fenomen. Ett människorättsligt problem är de elöverkänsliga som får fly sina hem när master sätts upp i närheten.

Vad gör då telekomföretagen för att bemöta det ökande motståndet mot utbyggnaden? Jo företagen agerar som om det var en fiende de hade att göra med i stället för potentiella kunder. De överklagar nej till bygglov för sändarmaster baserade på folkligt motstånd och verkar tro att en livskraftig företagsstrategi är att påtvinga sina blivande kunder något som de med alla medel försöker värja sig mot och vars konsekvenser de oroar sig för.

Efter publicerandet av en studie av en grupp forskare i Lund som kommit fram till att hjärnceller på råttor dör och blod-hjärnbarriären blir mera genomsläpplig av mobilstrålning vid nivåer som gemene man kan utsättas för från mobilbasstationer, skickar mobiltelebranschens samarbetsorgan ut en pressrelease och skriver att forskarnas resultat är ”enbart spekulationer och skrämselpropaganda”. I stället för att ta sig an de allvarliga problem som seriösa forskningsresultat pekar på, reagerar företagen med agressivitet och smutskastning vilket på inget sätt inger förtroende hos den medvetna kundkretsen.

Desto allvarligare ser framtiden för företagen ut vid en genomgång av övriga forskningsresultat som visar på allvarliga hälsorisker med verksamheten, risker som de i dagsläget med alla medel försöker hävda inte finns. Emellertid uppmärksammade de stora försäkringsbolagen dessa risker redan 1997, då världens största försäkringsbolag, Swiss Re, på basis av en genomgång av tillgänglig forskning beslöt att inte längre återförsäkra skador av mobilstrålning. Samma år 1997, beslöt försäkringsjätten Skandia att sälja av sin återförsäkringsverksamhet. Den dåvarande ordföranden i Skandia International motiverade beslutet med att Skandia nu slipper ifrån tre framtida riskområden: rökning, bröstimplantat och elektromagnetiska fält. Även Lloyds i London vägrar sedan flera år att återförsäkra skador av mobilstrålning.

Ur ett långsiktigt företagsstrategiskt perspektiv är mobiltelefonbranschens agerande en självmordsstrategi. Olika konsumentundersökningar har kommit fram till att 99% av konsumenterna någon gång hade valt bort ett företag eller en produkt pga. av dess värderingar samt att bojkott och aktiva val vid konsumtion är viktigare än riksdagsval och EU-val för konsumenterna för att påverka samhällets utveckling. Det allt snabbare informationsflödet har fört med sig att företagens agerande raskt kommer till allmänhetens kännedom oavsett var verksamheten bedrivs. Det kan leda till köpbojkott, demonstrationer och långvarig badwill. Badwill kostar pengar. Det kan ta oerhörda resurser i anspråk och lång tid att reparera ett dåligt rykte och misstroende. Demonstrationer har redan hållits mot mobilutbyggnaden i Sverige och Storbritannien t ex och köpbojkott genomförts mot mobilbranschen i Frankrike. Det spelar det ingen roll att man har riksdagsbeslut på 3G-utbyggnaden i ryggen. Kundernas förtroende och vilja att köpa produkterna och tjänsterna är trots allt företagens akilleshäl.

Ingen produktutveckling eller marknadsföring kan bortse från konsumenternas miljömedvetenhet. En framgångsrik strategi kräver lyhördhet för signaler från omvärlden samt att framväxande problem med verksamheten genast åtgärdas. Man talar i företagsstrategiska kretsar i dag om ”the tripple bottom line”. Den utgörs av tre faktorer som ska gå hand i hand för långsiktig lönsamhet: ekonomi, miljö, socialt ansvar. De flesta av dessa företagsstrategiska hörnpelare verkar vara som bortblåsta inom telekombranschen i dag.

Mona Nilsson, miljöekonom

Tillbaka