BACCHUS Vinguden i den Romerska mytologin, som grekerna kallade Dionysos. Han var son till Jupiter och Semele. Hans hustru var Ariadne.  
BACCHUS (Tyskland) Korsning Silvaner/Riesling och Müller-Thurgau. Ger fruktigt, extraktrikt vin.
BACHARACH (Tyskland) Vindistrikt och otr vid Rhen, en gång centrum för den tyska vinhandeln. Besöks av många turister besöker staden och området som är ett Bereich. 
BAC (Frankrike) Fransk hybriddruva som odlas mycket i östra USA och i Canada.
BADASCONYI (Ungern) Troligen den mest berömda ungerska ursprungsbeteckningen, som åtföljd av druvnamn, används som kvalitetsbeteckning på många av Ungerns bästa bords- och dessertviner.  
BAD DÜRKHEIM (Tyskland) Det största vinproducerande orten i distriktet Pfalz. Härifrån kommer röda och väsentligt bättre vita viner. 
BADEN (Tyskland) Ett av de 13 Anbaugebiete. Det tredje största vindistriktet till ytan. Beläget i sydvästra Tyskland mot Alsace och Schweiz. har de senaste decennierna förbättrat de många vinernas kvalitet. De flesta dricks lokalt. De mest kända av de sju Bereiche är Kaiserstuhl och Ortenau. 
BADISCH ROTGOLD (Tyskland) Blekt rött vin från Baden, gjort av druvorna Grauburgunderch Spätburgunder
BAD KREUZNACH (Tyskland) Känd vindistrikt och dito ort i tyska distriktet Nahe.
BAG-IN-BOX (Australien/Nya Zeeland) Vin i plastpåse i kartong, enkelt uttryckt. Oftast i större kvantiteter än 75 cl. Vid avtappning minskar plasten i volym varför vinet skyddas mot oxidation, d.v.s. från att förvandlas till ättika genom luftkontakt.
BAGA Denna blå druvsort står för 80 % av hela odlingen i Bairradaregionen. i Portugal och måste följaktligen vara pålitlig. Den har emellertid ännu inte etablerat några verkligt fina egna kvaliteter.
BAGACEIRA (Portugal) Sprit gjord på skalrester.
BAIRRADA (Portugal) Vindistrikt med kraftiga viner, både röda, vita och mousserande. Beläget norr om Lissabon, mellan Dão och Atlanten.
BALANS/BALANSERAT Harmoni mellan fruktighet, tannin, syra, sötma och alkohol.
BALESTARD-LA-TONELLE  (Frankrike) Ett slott i Saint-Émilion, bland annat känt för att Franįois Villon skrev en hyllning till slottets vin redan för mer än 500 år sedan. Versen återges numera på vinets etikett.
BALKAN EK Quercus rubur. denna ek, som ofta kallas slavonsk eller jugoslavisk, har täta fibrer, medelhög tanninhalt och låg halt av aromämnen. Balkaneken är omtyckt i stora ovala fat, särskilt i Italien. 
BALLING (USA) Exaktare mått än BRIX.
BALSAMISK Om doft hos vin påminnande om; rökelse, kamfer, harts, terpentin, välluktande oljor, en, tall och bensoe.
BALTHAZAR (Champagne) Buteljstorlek (16 flaskor): 1200 cl.
BANAN En överton i doftregistret hos vissa vita och röda viner. Orsakas vanligen av en speciell, odlad jäststam.
BANDEROLL En självhäftande remsa som klistras över kork och flaskhals på vin- och spritflaskor som bevis för att skatten är betald.
BAN DE VENDANGE (Frankrike) Ett officiellt regionalt dekret som anger vilken dag druvorna får börja plockas för den sista skörden. 
BANDOL (Frankrike) Vindistrikt kring städerna Bandol och Sanary-sur Mer vid Medelhavet i Côtes de Provence. Känt för välbalanserade AOC-viner till rimliga priser.
BANYULS (Frankrike) Fiske- och turistort i franska Pyrenéerna nära Spanien. Tillverkar de bästa franska starkvinerna. kan jämföras med en lätt Tawny Port. vinet säls antingen som vin doux naturel eller vin de liqueur. Beteckningen grand cru garanterar att vinet har förvarats på träfat under öppen himmel i 30 månader. 
BARBARESCO (Italien) Högklassigt rött vin från Piemonte i nordvästra Italien. Namnet är taget från den ort kring vilken vinet produceras. Barbaresco ligger nära det distrikt där det något bättre Barolovinerna produceras. Båda sorterna görs på druvan Nebbiolo. 
BARBERA (Italien)  Den största blå druvan i Italien som odlas i Piemonte i nordvästra Italien. Barberaviner är något lättare än Barolo- och Barbarescoviner. Ger fruktiga viner med hög syra. Mindre sträv än Piemontes stora druva Nebbiolo. Storproducent av bordsviner i Kalifornien.
BARCO RABELLO (Portugal) Segelbåtar som används för att skeppa portvin längs Douro.
BARDOLINO (Italien) Ett populärt allemansvin från kullarna mellan Verona och Gardasjön. Stor exportvara som egentligen inte höjer italienska finere status. De lätta vinerna har dock ett användningsområde och den "Novello" man gör sedan några år är inget mindre än en lokal variant av Beaujolais Nouveau. Området närmast den lilla sömniga byn Bardolino kallas Classoco. 
BAROLO (Italien) Barolo är utan tvekan Italiens förnämsta appellation och dess bästa viner uttrycker Nebbiolo-druvan bättre än några andra. Alla Barolos bästa vingårdar ligger på ett litet, höglänt område av mestadels långsamt sluttande men ibland branta backar omgivna av Langhebergen. jorden består mest av kalkhaltig märgel, den nordvästra halvan har rikligt med magnesium och mangan, den sydöstra är järnrikare. Denna lilla skillnad anses vara orsaken till att Barolos viner från nordväst är elegantare och de från sydväst fylligare. Den största faktorn i Barolos kvalitet beror dock på mer människan än på jordmånen, särskilt med trenden de senaste tio åren att ta ut det allra bästa Barolo och marknadsföra dem som vingårdsviner 
BARREL (Australien/Nya Zeeland) Fat, tunna. Se Barrique.
BARRICA (Spanien) Fat.
BARRIQUE (Frankrike) Små ekfat för mognadslagring, ca 225 liter.
BARSAC (Frankrike) en av de fem städerna i distriktet Sauternes. Dessa viner är ansedda söta dessertviner.
BAS (Frankrike) Låg/nere - i vinsamanhang används termen för de vindistrikt som ligger nära en flods utlopp.  
BASALT Den vanligaste vulkaniserade stenen, rik på kalk och soda. innehåller också många mineraler. Ger viner med bra syra.
BAS-MÉDOC (Frankrike) Den nordligaste och något mindre "fina" delen av regionen Médoc i Bordeaux. de bästa vinerna kommer från Haut-Médoc. Ett rödvin med beteckningen Haut-Médoc är nästan alltid bättre än ett vin som går under beteckningen bara Médoc. det finns heller inga klassificerade cru i Bas-Médoc.
BAS-RHIN (Frankrike) Det nordligaste av de två departementen i Alsace. Viner härifrån är normalt mindre värda att notera än viner från Haut-Rhin. Det produceras dock ett förstklassigt rosévin på druvan Pinot Noir i Marleneheim.
BASTARD (Frankrike) Beteckning i Bordeaux på en medeltung jord med sand och lera och av växlande bördighet.
BASTARDO (Portugal) En av de viktigaste druvorna i Portvin och Madeira. Mognar tidigt och ger höga sockerhalter. Stor druva även i Dão och franska jura, där den går under namnet Trousseau.
BASTO (Spanien) Simpel, grov. Motsatsen till fino. Används om sherry av lägre kvalitet.
BASVINER Stilla viner från tidigare årgångar som blandas med vinerna från ett visst år till en balanserad champagne utan årgång.
BATAILLEY, CHÂTEAU (Frankrike) Vingård av femte cru i Pauillac i Bordeaux.
BÂTARD-MONTRACHET (Frankrike) En av de mest berömda och bästa vingårdarna i Bourgogne. Vingården är på endast 12 hektar och här odlas endast Chardonnay. Räknas som nummer tre efter Montrachet och Chevalier-Montrachet.
BATF (USA) Bureau of Alcohol, Tobacco and Firearms. Den federala myndighet som reglerar amerikansk vinodling.
BAUMÉ (Frankrike) måttenhet för vinmustens vikt, d.v.s. mängden ämnen i musten förutom vatten. Ju högre Baumé-mått, desto större sannolikhet för att ett bra vinskall kunna produceras. Se även Oechsle.
BEAUMES-DE VENISE (Frankrike) Ett livligt och sött muscatedessertvin från departementet Vaycluse i södra Frankrike, ett typiskt vin doux naturel. trakten är även känd för sina stora fruktodlingar.
BÉARN (Frankrike) Franskt vindistrikt i departementet Pyrénées-Atlantique. Distriktet är beläget kring staden Pau, där de något söta och aromatiska Juranconvinerna framställs. Viner från detta distrikt benämns Rosé de Béarn, Rousselet de Béarn eller helt enkelt Vin de Béarn.
BEAUJOLAIS (Frankrike) Vinområde i Bourgogne strax norr om Lyon och söder om Côte d'Or. Känt för sina lätta, fruktiga och opretentiösa röda viner. Vinerna utvecklas mycket snabbt och bör drickas unga, inom 2 år, och svala. Viner av högre kvalitet benämns Beaujolais Village. De bästa vinerna kommer från Chénas, Fleurie, Moulin ā Vent, St. Amour, Morgon, Juliénas, Chiroubles, Brouilly och Côte de Brouille. Området tar sitt namn från "huvudstaden" Beaujeu, medan Villefrance är den viktigaste handelsorten. Till de nio omnämnda cru-klasserna har man 1987 lagt en ny med namnet reginé.
BEAUJOLAIS NOVEAU (Frankrike) En tredjedel av vinerna från Beaujolais vinifieras mycket snabbt och börjas säljas i mitten av november. Traditionen har affärsmässiga orsaker och försäljningsstarten för "årets vin" har blivit ett slags internationell vinfest, även i Sverige. Smaken kan diskuteras, och det gör man. Bra år kan det karakteriseras som ett friskt, lite dyrt vin. Försäljningen slutar alltid den 15 december, och då bör vinet vara konsumerat, även om det kan övervintra. Det är dock ej meningen.  
BEAUNE (Frankrike) Stad i Bourgogne. Vinet som kommer från Beaune är endast en obetydlig del vitt vin. Det är det utmärkta vin som kommer från den vingård som kallas Clos de Mouches. Annars innebär Beaune praktiskt taget inte något annat än rött vin.
BEERNAUSLESE (Österrike) Ett av Prädikatsvinerna. Ädelröteviner med minst 25 grad KMW (127 Öchsle).
BEERNAUSLESE (Tyskland) Ett Qualitätswein mit Prädikat. Speciellt noggrant druvurval vid skörd. Högre mustvikt än "Auslese".
BEHAGFULLT/BEHAGLIG Vin som inte är kraftfullt men på ett stilla sätt harmoniskt tilltalande.
BELAIR, CHÂTEAU (Frankrike) Ett av de bästa slotten i första cru i Saint-Émilion. Slottet producerar ett förträffligt rött vin. det är värt att notera att Bordeaux rymmer mer än tjugo vingårdar som hat namnet Ch. Belair eller Bel-air. de hat vägrat att byta namn och deras viner får inte blandas samman med slottet, vars viner är överlägsna.
BELLET (Frankrike) Ett bra AOC-vin från trakten av Nice i södra Frankrike. Vinet är populärt i trakten och dricks huvudsakligen lokalt.
BELOE VINO (Ryska) Vitt vin.
BEN Se tårar.
BENICARLĶ (Spanien) Ett kraftigt djuprött rödvin från området kring Castellķn de la Plans norr om Valencia i Spanien. Används till större delen i blandviner.
BENSIN Faktiskt en tilltalande lukt som påminner om olja, gummi, bensin, paraffin på ett angenämt sätt, och som är typisk för mogen Riesling och ibland även mogen Sémillon).
BENTONIT Ett slags vulkanisk lera. De vulkaniska ämnena i denna lera används ofta för att rena viner från oönskade fällningar.
BEREICH (Tyskland) Beteckning för mindre område inom ett Gebiet, ungefär storkommun, där vin odlas.
BERBA (Kroatien) Årgång.
BERCY (Frankrike) Kvarter på Seines vänstra strand i Paris där en stor del an Paris bordsviner behandlas och distribueras. Namnet går igen i beteckningen "un Bercy" som betyder fyllbult. 
BEREICH (Tyskland) Ett underområde (distrikt) till Bestimmtes Aubaugebiet (t.ex. "Bereich Bernkastel" i "Anbaugebiet Mosel-Saar-Ruwer").
BERGERAC (Frankrike) Vacker liten stad i en pittoresk trakt vid Dordognefloden, en östlig granne till Bordeaux, med lätta och ganska välsmakande röda och vita viner. de söta Monbazillacvinerna är särskilt välkända och kallas ofta "fattigmans Château d'Yquem".
BERGHEIM (Frankrike) By i departementet Haut-Rhin i Alsace, speciellt känd för sin Gewürztraminer.
BERNKASTEL (Tyskland) Stad vid Mosel. Här framställs några av landets bästa viner. Alla Bernkastelviner är slottstappade. De me mest berömda av dem är Bernkastel Doktor. Andra kända viner härifrån är Bratenhöfchen, Bernkastel Lay, Bernkastel Schwanen, Bernkastel Schlossberg och Graben Badstube.
BESK Smak som kan vara besk beroende på hög halt av tannin eller på grund av nedbrytning av glycerol (akrolein).
BESKÄRNING Beskärning av vin är en komplicerad lantbrukstekninsk vetenskap av uråldrigt datum vars syfte är att få ut något extra ur vinstocken, till exempel längre livslängd, högre avkastning, bättre kvalitet, bättre motståndskraft och liknande. i mer än två tusen år har tusentals böcker skrivits i ämnet. Några synpunkter förtjänas att nämnas här. genom beskärning kan man få en vinstock att ge flera gånger mer än sitt normala minimum. Man kan också låta den ge färre druvor eller mindre avkastning per ytenhet. Man kan dock inte få ordinära druvor att ge bättre vin genom beskärning. Däremot kan de verkligt fina druvorna  -och de är få- ge bättre vin på rätt växtplats om man beskär dem hårt. Detta ger en mindre skörd av mycket högre kvalitet.  
BESTES FASS (Tyskland) Bästa fat, en beteckning från Rhen som används om det, efter ett eller annat kriterium, bästa vinet, som ofta är en Beerenauslese eller en Trockenbeerenauslese. Vid Mosel talar man om Bestes Fuder. Båda beteckningarna skvallrar om ett stort och dyrt vin. 
BIANCO (Italien) Vitt vin.
BICAL (Portugal) Druva som används till mousserande och stilla viner i Bairrada och Dao. Hög syra och alkohol.
BIJELO (Kroatien/Slovenien) Vitt vin.
BIKAVER (Ungern) Ett fylligt, mörkt och relativt prisvärt rödvin. Vinet produceras i trakten kring byn Eger, som ligger ett par hundra kilometer norr om Budapest.
BILÉ, BIELE VINO (Tjeckien/Slovakien) Vitt vin.
BIN (Australien/Nya Zeeland) Urvalt större vinfat. BIN med sifferbeteckning är vanligt för att markera att vinet är urvalt och därmed av högre kvalitet. Exempelvis Wyndham´s Bin 444.
BINGEN (Tyskland) Viktig tysk vinstad belägen där floden Nahe rinner ut i Rhen, ovanför Rüdesheim. Vinet produceras på druvorna Riesling, Sylvaner och Müller-Thurgau.
BIODYNAMISK ODLING Vin som produceras biodynamiskt odlas utan kemiska eller syntetiska besprutningsmedel eller gödselämnen och framställs med naturlig  jäst och minimalt bruk av filtrering, svaveldioxid och chaptalisering.
BISER (Jugoslavien) (ordagrant: pärla) Mousserande.
BITSK Viner som är hårda och aggressiva på grund av en kombination av hög alkoholhalt och hög syrahalt.
BITTERT Slarvigt framställda viner kan ibland få en bitter smak; vissa italienska viner kan ha en bitter ton i smaken som inte är negativ.
BI-VINGAR En hinna som ser ut som genomskinliga vingar. Bildas ibland på gammalt portvin. Helt ofarligt.
BJALO VINO (Bulgarien) Vitt vin.
BJÖRKLUND, JOHAN (Sverige/England) Cave Cru Classé, London. Framgångsrik internationell vinhandlare i London med hela världen som arbetsfält. Specialiserad på äldre årgångar franska kvalitetsviner. Världsberömd arrangör av den unika vinprovarserien "The Stockholm Tasting".
BLACKSTRAP (England) En nedsättande term som uppkom i portvinets barndom då det färgades med fläderbär och var mycket grovt.
BLACK MUSCAT (USA) Blå druvsort som ger rosendoftande viner i Kalifornien. Odlas i ganska liten utsträckning.
BLADMÖGEL Mögelartad sjukdom som orsakas av algsvampar som parasiterar på vinrankans blad. Bladen gulnar och vissnar efterhand.
BLADKARAKTÄR En term som används om viner av en viss mognadsgrad, ofta Chardonnay eller Pinot , som är rundade och fått en behaglig bouquet av blad mer än av frukt.
BLANC DE BLANC (Frankrike) Vitt vin framsällt av enbart vita druvor, främst i Champagne.
BLANC DE MOGEX (Italien) Grön druva från Valle d'Aosta i norditalien, används till bordsvin och mousserande. 
BLANC DE NORIS (Frankrike) Vitt vin framställt av röda druvor , främst i Champagne.
BLANCO (Spanien) Vitt. Vino Blanco = vitt vin.
BLANDNING (Franska coupage). Blandning av viner av olika ursprung. Alla större vinhus har ett "husets vin" som är en blandning avsedd att tilltala så stor del av kundkretsen som möjligt och som kan säljas till ett rimligt pris. Att vinet är ett blandat vin skall inte ses som en nedsättande beteckning. Nästan alla Bordeauxer är blandade med viner av flera olika druvsorter, vilket ger en avgörande smakförbättring. 
BLANKT Den enastående lena och polerade känslan av ett mycket fint, moget vin där all ungdomlig kantighet försvunnit.
BLANQUETTE  En synonym för den gröna druvan Colombard i departementet Tarn-et-Garonne, Clairette i departementet Aude och Ondenc i Bordeaux.
BLANQUETTE DE LIMOUX (Frankrike) Ett franskt mousserande vin, som påstås vara det första kända av sitt slag - alltså före champagnen. Blanquette är namnet på en druva och Limoux är den stad kring vilken vinet produceras. i närheten ligger den medeltida staden Carcasonne, som med sin dubbla stadsmur och 53 vakttorn är väl värd ett besök. Vinet produceras numera även på Chardonnay-druvan.
BLAUBURGUNDER (Schweiz) Pinot Noir från tyskspråkig kanton.
BLAUER PORTUGISER (Tyskland) Mycket tålig rödvinsdruva som ger hög avkastning. Ljusa, lite söta rödviner med relativt neutral doft och smak. Ger bl.a. de kända ljusröda Weissherbst-vinerna i Pfalz. Största blå druvan i Österrike. Ganska allmän i Östeuropa.
BLAUFRÄNKISCH (Österrike) Blå druva som ibland har misstagets för Gamay men inget släktskap kan påvisas. Ger lätta rödviner med hygglig färg och strävhet. Allmän i Ungern under namnet Kekfrankos. Ingår i Egir Bikavér för uppmjukning av Kadarka. Ger sällan viner för lagring.
BLAYE (Frankrike) Stad och stort vinproducerande område i bordeaux, belägen på den högra stranden av floden Gironde, strax ovanför Médoc. varken de röda eller vita vinerna från Blaye är stora viner, men ett Blayevin kan mycket väl vara behagligt, runt och fylligt till ett rimligt pris. Ur turistsynpunkt ointressant område, 
BLEICHERT (Tyskland) Rosé.
BLEND (Australien/Nya Zeeland) En cuvée, blandning, av två eller flera viner.
BLINDPROVNING En provning där vinernas identitet inte avslöjas förrän deltagarna har satt sina poäng. Alla tävlingsprovningar är blinda.
BLOMMIG LUKT Om doft hos vin, speciellt hos vita viner, påminnande om  påminnande om blomdofter vanligen viol, lindblom, ros, jasmin, iris, geranium, akasia och citron..
BLUSH WINE (USA) Lätt rosafärgat vin gjort av röda druvor. T.ex. White Zinfandel.
BLYERTSPENNA, NYVÄSSAD  Se cederträ.
BLÄCK Ord som används för att beskriva ett ogenomträngligt färgdjup. Det kan också syfta på en obehaglig metallisk smak.
BOAL (Portugal) En druva som odlas på Madeira och som ger ett lent, sött vin. En av de fyra klassiska Madeira-druvorna. Odlas även i södra Portugal.
BOCKSBEUTEL (Tyskland) Platt, rund, låg flaska, framför allt använd i Franken i Tyskland. Ordet betyder bockpung.
BODEGA (Spanien) Egendom där vin framställs, lagras eller dricks. Egentligen vinstuga/källare.
BOND (USA) Egentligen Bounded Winery Federalt tillstånd att utveckla och lagra vin kommersiellt.
BOISÉ (Frankrike) Uttryck för ett vin med bismak av något annat än än vin, oftast trä (bois på franska) som härrör från ett defekt fat.
BOLZANO (Italien) Huvudstad i italienska Tyrolen. Staden ligger vid floden Adige, strax norr om vinprovinsen Trento. Staden är ett centrum för vinhandel, och flera utmärkta viner produceras i trakten. Se även Alto Adige.  
BOMM (Italien) Grön druvsort som kan ge bra viner. Kallas också Pagadebit (!) för rika skördars skull.
BOMMES (Frankrike) En av de fem kommunerna i vindistriktet Sauternes. De fyra övriga är Barsac, Preignac, Fargues och själva Sauternes. alla gårdar i Sauternes räknas officiellt som första cru.
BONARDA (Italien) Är namnet på tre italienska blå druvor och en argentinsk. "Piemontese" mest "äkta". Skaplig kvalitet.
BONTEMPS (Frankrike) En liten skål eller sked som används inom vintillverkningen i Bordeaux. Bontemps har blivit symbol för det mest välkända vinsällskapet, La Commanderie du Bontemps de Médoc, som har sitt huvudkvarter i Pauillac.
BOR (Ungern) Vin.
BOURBOULENC (Frankrike) Karaktärsfull grön druva med citrusliknande doft i södra Rhonedalen. Ingår i vit Cháteauneuf-du-Pape.
BORRADO DES MOSCAS En vit Dão-druva vars namn ordagrant betyder "flugspillning". Den behåller en håg naturlig syrahalt vid höga alkoholnivåer. Därmed lämpar den sig väl för produktion av vita viner i varma områden. 
BORDEAUX (Frankrike) Vid sidan av Bourgogne världens mest kända vindistrikt. Bordeaux är utan jämförelse det största av distrikten, både till storlek och kvalitet. Staden Bordeaux är Frankrikes fjärde största stad och är livlig och viktig handelsstad, även bortsedd från vinet. Staden ligger vid floden Garonne. Floderna Dordogne och Garonne flödar samman strax norr om staden och bildar floden Gironde, vars breda delta sträcker sig till Atlanten. Distriktet Bordeaux ligger runt floderna och producerar årligen 4-500 miljoner hektoliter vin. Blan Bordeaux 6 till 7000 vingårdar finns mer än 100 av världens bästa vinproducenter. Det mest berömda området, Médoc, ligger norr om staden Bordeaux på den östra delen av halvön mellan Gironde och Atlanten, med världskända vinslott som Château Latour, Lafite, Mouton-Rotschlid och Margaux, och de berömda kommunerna Saint Julien, Margaux och Pauillac. Jordmånen, traditionerna, klimatet och yrkeskunskapen är bakgrunden till de långlivade, eleganta vinerna. I Bordeaux är den mest kända druvan Cabernet-Sauvignon, den mest planterade är den vanligare Merlot, som är förhärskande i områdena Saint-Émilion och Pomerol. Dessa två områden har fogats till det ursprungliga separata området Médoc under förra seklet och ger viner av samma höga kvalitet. Médoc, Pomerol och  Saint-Émilion är rödvinsområden, medan Graves - som ligger söder om staden Bordeaux - har både stora röda och vita viner, bland dem Haut-Brion, som är ett av de fem förnämligaste rödvinerna enligt 1855 års klassificering. utmed södra gränsen av Graves ligger Sauternes med sina berömda söta vita viner och det enastående vinslottet Château d'Yquem. Andra distrikt i Bordeaux är Entre-deux-Mers (vita viner), Côtes de Blaye, Premiére-Côtes-de Bordeaux, Fronsac, Côtes de Bourg m. fl. Det finns mer än 6000 château i Bordeaux, men ordet betyder i detta sammanhang bara vingård. Det behöver inte finnas ett slott på gården, ofta rör det sig bara om en villa. Ordet château borgar inte för vinets goda kvalitet, även om många châteauviner är förnämliga.
BORDEAUX CLAIRET (Frankrike) Ett ljust rödvin - närmast rosé - från Bordeaux. Bör inte förväxlas med engelskans claret, som är den engelska beteckningen för Bordeauxvin. 
BORKÜLÖNLEGESSÉGE SZÖLÖGAZDASÁGÁNAK (Ungern) En specialitet från vingårdarna i en region.
BOTA (Spanien) Stort vinfat som rymmer knappt 600 liter. Används i första hand för sherry. Bota kallas också den spanska skinnflaskan från vilken vinet sprutas in i munnen i en tunn stråle.
BOTRYTIS (USA/Australien/Nya Zeeland) Anger att vinet är ädelrötat, d.v.s. gjort av druvor med Botrytis Cinerea, ädelrötan. Tyska: Edelfäule, Franska: Pourriture Nöble. Engelska även: Noble Rot.
BOTRYTIS CINEREA Mögelsvamp som angriper druvornas skal, kan orsaka ädelröta under gynnsamma förhållanden. 
BOTTE (Italien) (pl. Botti) Större, traditionellt träfat.
BOTTENSATS Detsamma som fällning, depôt, sediment; fasta partiklar i vinet som fälls ut och sjunker till botten.
BOTTIGLIA (Italien) Flaska.
BOUCHÉ (Frankrike) Flaskkork.
BOUCHON (Frankrike) Kork.
BOUCHONNÉ (Frankrike) Korksmak. Beror oftast på felaktig kork. Lukten är mycket genomträngande och ett bouchonné-vin är inte värt ett bättre öde än att hällas ut i vasken.
BOULBČNES (Frankrike) Beteckning i Bordeaux på en mycket finfördelad, kiselhaltig jordtyp som är lätt att pressa ihop och tung att bearbeta. Denna jordmån täcker en del av platån i Entre-Deux-Mers.
BOUQUET I vid bemärkelse detsamma som doft. I snävare mening komplex doft hos moget vin huvudsakligen härrörande från estrar, vilka har bildats under lagring (s.k. tertiäraromer).
BOURBOULENC (Frankrike) En mycket gammal vit druvsort som forfarande förekommer i franska Midi. Ger tunna, neutrala viner. Är en av de 13 tillåtna druvorna i Châteuneuf-du-Pape.
BOURG (Frankrike) område i Bordeaux. Det är hit fransmännen själva åker för att spåra upp små goda Bordeauxviner för eget bruk. Ett Bourgvin har kropp, färg, torrhet och rimlig rundhet - och är ofta alldeles utmärkt.
BOURGEOIS, CRU (Frankrike) Klassificering av Médocvin som ligger under de fem första cru men som ändå anses bättre än viner som klassificeras som Bordeaux supériur. Man bör inte ta alltför allvarligt på klassificeringarna, och det gäller även för indelningen cru bourgeois. Av många ses denna som ett rättesnöre för vininköp, eftersom det handlar om viner till rimliga priser. Under många år har det hetat att om man köper en cru bourgeois far man ett vin med ett bra förhållande mellan pris och kvalitet. Det är en alldeles utmärkt huvudregel, bara man kommer ihåg att ett vin för 50 kronor vanligen smakar som ett vin för 50 kronor, även om det pryder sig med en beteckning som cru bourgeois. Det finns två cru bourgeoisklassificeringar. Den första är från 1932 och omfattar 444 vingårdar. Den senare är från 1978 och innehåller bara 12 8 slott. Många av de slott som fanns med i klassificeringen från 1932 använder fortfarande beteckningen, vilket ger upphov till en viss förvirring i begreppen. Enligt dagens värderingar borde några av cru bourgeois-vinerna höra hemma i den finare klassen cru classé, medan några av vinerna i denna klass borde flyttas ner. Dessutom omfattar klassificeringen bara Médoeviner. Många viner från exempelvis Pomerol och Saint-Émilion är gott och väl i paritet med Médoc-classé och bourgeois.
BOURGEUEIL (Frankrike) By i landskapet Tourraine i Loiredalen som producerar ett rödvin med samma namn.
BOURGOGNE (Frankrike) Vid sidan av Bordeaux världens mest kända vindistrikt. Det ligger i östra Frankrike, mellan städerna Dijon (känd för sin senap) i norr och Lyon (gastronomernas högborg) i söder och med områdets huvudstad Beaune i mitten. Chablis, som ingår i Bourgogne, ligger lite längre åt nordväst. Strax söder om Dijon börjar Bourgognes hjärta, en smal 50 km lång ås med träd på krönet och ädla viner på slänterna. Detta, det mest berömda av Bourgognes distrikt, heter därför också Côte d'Or, "den gyllene slänten". Den är delad i två: Côte de Nuits i den norra delen och  Côte de Beaune i den södra. Söder om Côte d'Or fortsätter Bourgogne vidare mot Côte Chalonnaise och de stora områdena Mâcon och Beaujolais. Bourgognes totala produktion är bara en tredjedel av den i Bordeaux och varierar mer, beroende på det nordliga läget. Goda år ger det möjlighet att framställa mycket stora viner, men också med risk för spratt från klimatets sida. Dessutom är det bara en tredjedel av vinerna som kommer från områden med någon ryktbarhet. Priserna för dessa viner når därför tresiffriga belopp i kronor. Större delen av de Bourgogneviner som dricks i Skandinavien ger inte konsumenten någon idé om de verkligt stora vinernas kvaliteter. Bourgogne säljs i trubbiga flaskor, i motsats till Bordeaux- vinernas höga, slanka flaskor. Druvorna är Pinot Noir (röda) och Chardonnay (vita). Bourgogne innehåller mer än hundra definierade Appellation Contr6iée-områden. Ordinära viner säljs under namnen Bourgogne Aligoté, Bourgogne Passe-Tont-Grains och Bourgogne Grand Ordinaire. (Den sista beteckningen är på utgående.) Ordet Grand har ingen kvalitetsmässig betydelse när det bara står tillsammans med ordet vin. I den finare delen av spektrat finns det trettio viner. De benämns Grand Cru eller 7-ete de Cuvée. På dessa viner anges normalt bara namnet på vingården, till exempel Musigny. Det näst finaste är Premier Cru, här anges kommunens namn tillsammans med vingårdens. Medan en vingårds beteckning är ehâteau använder man beteckningen clos i Bourgogne. Vinägorna i Bourgogne är indelade i små lotter och vid en förhandsbedömning av en Bourgogne måste även lokaliseringen av det företag som köper in vinet tas med i beräkningen. I många fall är det detta företag som har ansvaret för vården av vinet. Côtes des Nuits mest berömda viner finns i kommunerna Gevrey-Chambertin, Chambenin, Chambertin-de-Beze och Charmes-Chambertin. I Morey-Saint-Denis finns Bonnes-Mares, Clos-Saint-Denis, Clos-de-la-Roche och Clos de Tart. I Chambolle-Musigny och Vougeot finns Musigny, Bonnes-Mares och Clus de Vougeot. I kommunen Vosne-Romanée finns Romanée-Conti, Richebourg, Romanée la Tache, Romanée Saint-Vivant, Grands- Echézeaux och Echézeaux. Nuits-Saint-Georges innehåller Les Saint-Georges, Les Vaucrains och Les Cailles. Bland de röda vinerna från Pommard bör man nämna Les Rugiens-Bas och Les Epenots. Bland de röda från Volnay En Caillerets, Caillerets-Dessus, En Champans och En Chevret. Bland de vita Mersaultvinerna finns Volney-Santenots och Blagny. I kommunen Puligny-Montrachet hittar vi vinerna Montracbet, Chevalier Montrachet och Bâtard Montrachet, tre vita viner. Vidare har vi rödvinskommunerna Chassagne-Montrachet och Santnay med Les Gravieres, Close-de-Tavannes och La Comme.
BOURGOGNE EK Quercus sessilis. Denna ek är tätfibrig med mycket tannin och låga halter av aromämnen. huvudparten går till producenter i Bourgogne.
BOUTEILLE (Champagne) Buteljstorlek (helflaska): 75 cl.
BOUVIER (Österrike) En vit druvsort av anspråkslös kvalitet som odlas i rätt stor omfattning i Österrike, främst i Burgenland. Under synonymen Ranina ger den det jugoslaviska vinet "Tigermjölk.  
BOUZY (Frankrike) Vinproducerande by i distriktet Champagne, känd för ett icke-mousserande rödvin som i stort sett konsumeras lokalt. Vinet används dessutom vid framställning av rosé-champagne, som får sin färg genom att lite av detta röda vin tillsätts. 
BOXBEUTEL (Tyskland. Se Bocksbeutel.
BRACHETTO (Italien) Rödvinsdruva från Piemonte som ger ljusa viner med smak av smultron. Ger vin i många stilar.
BRANCO (Portugal) Vitt.
BRILJANT Utseende hos vin som helt saknar fasta partiklar.
BRISTOL CREAM (England) Sötat oloroso sherry som buteljeras i Bristol, England.
BRIX (USA) Mått för sockerhalten i musten, ger den potentiella alkoholhalten för vinet.
BROADBENT, MICHAEL (England) Chef får auktionsfirman Christie´s vinavdelning i London. En av vinvärldens mest erfarna provare, provningsledare och vinboksförfattare. Hans "Great Vintage Wine Book" består av provningsintryck från de flesta årgångar av världens bästa viner. Broadbent har samlat sina erfarenheter från över 60.000 provade viner i mer än 100 noteringsböcker.
BROLIO (Italien) Berömt vinslott i Italiens Chiantidistrikt. Har varit i familjen Ricsolis ägo i mer än 800 år.
BROUILLY (Frankrike) En av de tio grand cru som finns i Beaujolais.
BROWN MUSCAT (Australien) En variant (NÖ Victoria) av Muscat Blanc ā Petits Grains. Har mörkt skal, därav namnet.
BROWN SHERRY (Spanien) Mycket mörk, söt sherry.  
BRÛLÉ (Frankrike) Bränd.
BRUNELLO DI MONTALCINO (Italien) Ett djuprött vin som mognar långsamt och är mycket långlivat. Vinet produceras på druvan Brunello i Montalcino, söder om Sienna i Toscana. 
BRUT (Champagne) Sockerhalt: 0-15 gr.
BRUTO (Portugal) Torrt mousserande vin.  
BRÄND (ELLER BAKAD) Påminner om bränd karamell, brandrök eller annat med bränd, rostad karaktär.
BRÖDIGT Doft från vissa viner. Kommer från den förbrukade jästen.
BUAL (Portugal) Se Boal.  
BUCELAS (Portugal) Vitt vin från Bucelas, 25 km norr om Lissabon.  
BULGARIEN Landet har en produktion om mer än fyra miljoner hektoliter vin, röda, vita och mousserande. Den lokala konsumtionen är cirka 22 liter per capita, men i denna siffra ingår inte det som produceras inofficiellt. Mycket av vinet används för framställning av en bulgarisk brandy som den lokala befolkningen konsumerar morgon, middag och kväll i mått om 10 centiliter. Vinerna produceras i kooperativ. Ibland kan man stöta på stora viner, om man besöker landet. Större delen av produktionen går till export, tidigare till Sovjetunionen och andra öststater, men även det tidigare Västtyskland och de skandinaviska länderna importerar bulgariska viner., Populära druvor är Dimiat och Miskit, som båda ger vita viner. Därutöver används alla kända europeiska druvor.  
BULKVIN Vin som exporteras/transporteras i tankvagn, container, tankbåt eller liknande. I Sverige känt under begreppet härdtappat.  
BUNDEN SYRA Det totala syrainnehållet minus den flyktiga syran.
BUNDEN SVAVEL Det främsta skälet till att svaveldioxid tillsätts must och vin är att man vill förhindra oxidering, men det kan endast svaveldioxid åstadkomma. När den kommer i kontakt med vinet förenas en del av den genast med syre och andra ämnen, t.ex. socker och syror, och kallas då bundet svavel. Det som återstår är fri svaveldioxid, som kan förenas med syremolekyler i ett senare skede. 
BURGUNDY STYLE (Australien) Allmänt uttryck för lätta (och lättdruckna), ofta halvtorra rödviner. (Ett begrepp som skall försvinna).  
BRAQUET (Frankrike) En av druvorna i det lilla vinet Bellet från trakten kring Nice. Odlas i klart högre grad i Italien under namnet Bracchetto. I Piemonte ger den ett lätt pärlande Bracchetto d'Acqui med en viss restsötma. Fruktighet och lätta aromer är kännetecken.  
BRÅDMOGET Moget och färdigt att dricka tidigare än väntat för ålder och stil.
BRÄNDA LUKTER Om doft hos vin påminnande om:  rostat bröd, brända mandlar, kaffe, rök, tobak, te, torkade örter, hö, trä, läder och tjära.  
BRÖD/KEX Inslag i mousserande viner, se jästlukt.   
BUAL, BOAL (Portugal) Såväl druvsort på Madeira som namnet på ett Madeiravin.  
BURDUST Ett ofta alkoholrikt vin med kraftig smak, men som inte har tillräckligt med arom och utveckling i smaken (en del röd Bordeaux från 1975).  
BURGENLAND (Österrike) Stort vindistrikt i Österrike, beläget vid den grunda Neusiedlersjön på gränsen till Ungern. Tack vare hög luftfuktighet, som beror på avdunstningen från sjön, är villkoren god för framställning av Edelfäule-viner.   
BUTILIRAM Allmänt intryck av bär. Nyanserade uttryck är mörka bär (exempelvis björnbär, svarta vinbär och blåbär) eller röda bär (exempelvis lingon, hallon eller röda vinbär).  
BUYER'S OWN BRAND (BOB) (England) Ett märke som tillhör säljaren (från producentens synpunkt köparen), som kan vara en vinhandlare, en snabbköpskedja eller en restaurang.
BÄRIG (Bulgarien) Att
BÄRNSTENSGUL Gulbrun färg med rödstick, vanligen förekommande hos mycket mogna "ädelsöta" viner.  

Gå vidare till begynnelsebokstav C