GAGLIOPPO (Italien) Viktig druva i södra Italien, främst i Kalabrien där den ger de berömda Cir6-vinerna. Dessa viner har oftast hög alkoholhalt och stor fyllighet.
GAILLAC (Frankrike) Franskt vinområde nära Toulouse och namn på områdets vita viner. Det är ett av de viner man i Frankrike kallar vin de comptoir och oftast dricker stående vid disken. Många av Caillacvinerna görs till genomsnittliga mousserande viner.
GAJA, ANGELO (Italien) Berömd och mycket inflytelserik vinmakare som från Piemonte utmanar världens toppviner. Gör en imponerande Barbaresco med tyngden hos en Barolo. Köper nu upp ägor i både Piemonte och Toscana.
GALESTRO Den berömda kalkstenen/skifferjorden som är vanlig i de bästa områdena i Toscana.
GALLISATION Att sätta till vatten och socker till druvmusten före jäsningen för att minska syran och öka vinets alkoholhalt. Metoden är förbjuden i många vinländer, men är tillåten i till exempel Tyskland (under stark kontroll) och i andra vinländer med kyligare klimat. Se även Chaptalisering.
GALLO, ERNST & JULIO (USA) Italienska invandrarbröder som sedan 1933 byggt upp världens största vinindustri i Modesto, Kalifornien. Julio dog 1993, 83 år gammal. Nu produceras cirka 60 milj. lådor per år. Gör även kvalitetsvin.  
GAMAY Rödvinsdruva, enväldig i Beaujolais och bidrar till att ge vinerna härifrån deras speciella karaktär. Druvans succé här beror på att den ger det bästa resultatet på ler- och granithaltig jord. Därför odlas den inte på den kalkhaltiga jorden i Bourgogne. Beaujolais är till 98% täckt av Gamay. Totalt i Frankrike är den mer odlad än Cabernet Sauvignon. En faktor som bidragit till Gamay-vinernas popularitet är sättet på vilket de framställs. Metoden som numera nästan uteslutande används är macération carbonique, vilket innebär att druvorna placeras i en sluten tank. De understa druvorna krossas av tyngden från de översta och börjar jäsa. Den koldioxid som bildas vid läsningen täcker de hela druvorna som börjar jäsa inifrån! Detta extraherar maximalt med färgämnen men minimalt med tannin. Efter några dagar pressas druvorna och får jäsa färdigt på vanligt sätt. Produkten blir ett mycket fruktigt vin, med en aning sötma och nästan ingen strävhet. Det bör drickas ungt och gärna nedkylt till 14-15 grader. Gamay är ganska vanlig i Touraine i Loire samt i Ardeche. I Kalifornien kallas den Napa Gamay och odlas med viss framgång. En blandning med Pinot Noir/Gamay (där Gamay får utgöra max två tredjedelar) kallas Bourgogne Passe-tomt-grains. Druvan är vanlig i Mâcon och utgör basen för Mâcon Rouge. Nu kan faktiskt riktigt lagringsdugliga viner framställas av Gamay. Några av de seriösa odlarna i framför allt i Moulin-ā-Vent och Morgon i Beaujolais gör viner som, bra årgångar, kan sparas i tio år och då påminner om mogen Pinot Noir.
GAMMALT Syftar inte bara på ålder utan är också en nedsättande beskrivning av ett vin som passerat toppen, är trött och på väg utför eller uttorkat.
GARD (Frankrike) Departement som sträcker sig från Rhônedalen västerut in i Midi och är ett av Frankrikes största vinområden. Här produceras huvudsakligen genomsnittliga vin ordinaire, men även goda roséviner.
GARDINER Se Tårar.
GARGANEGA (Italien) Vit druvsort, den huvudsakliga druvan bakom det vita vinet Soave, med stöd av druvan Trebbiano.
GARNACHES Se Grenache.
GARONNE (Frankrike) Den största floden i sydvästra Frankrike, rinner från Pyrenéerna genom Toulouse och Bordeaux, varefter den tillsammans med Dordogne bildar det gemensamma, breda utloppet - Gironde - i Atlanten.
GARRAFA (Portugal) Flaska.
GARRAFIERA (Portugal) Ordet är härlett från det arabiska ordet för flaska, garafa (jämför med vårt "karaff"). Vinmässigt betyder det närmast "flasklager". Ursprungligen användes begreppet om ett företags prestigevin. År 1979 fastslogs det i ett vindekret att "garrafeira" ska avse ett toppvin från ett bestämt års skörd och distrikt. Vinet ska innehålla en halv procent mer alkohol än andra viner från det aktuella området. Dessutom ska en röd garrafeira lagras i minst tre år före försäljning, varav två i träfat.
GARVSYRA Se tannin.
GAS (Rumänien) (Gospodaniile Agricole de Stat) Statligt lantbruksföretag.
GATTINARA (Italien) Ett av de verkligt stora italienska rödvinerna &ån Piemonte, gjort på druvan Nebbiolo - som också lämnar must till två av de andra stora italienska vinerna, Barolo och Barbaresco.
GAUDICHOTS, LES (Frankrike) En berömd gammal vingård i Bourgognes Côte d'Or mitt i Vosne-Romanée. När hela området för ett par decennier sedan klassificerades om kom den tidigare så berömda egendomen att införlivas med La Tâche, vars areal i och med detta blev fyra gånger större.
GAZEUX, GAZEUSE (Frankrike) Med kolsyra.
GEBIET (Tyskland) Endast ett vindistrikt - t.ex. Nahe, Rheinpfalz.
GEISENHEIM (Tyskland) Viktig vinstad i Rheingau i Tyskland, vars viner så gott som uteslutande produceras på Riesling. De bästa Lagen heter Rothenherg, Fuchsberg, Mäuerchen, Kilzberg, Klaus, Kläuserweg, Mönebspfad och Schiossgarten. I staden ligger en al världens största vinbruksskolor, Lehr- und Forscbungs-Anstaltfär Wein-, Obst- und Gartenbau.
GEKWEEK, GEMAAK EN GEBOTTEL, OP..., (Sydafrika) Odlat, framställt och buteljerat av...
GÉNÉREUX, GÉNÉREUSE (Frankrike) Generös. Används om verkligt stora viner som till exempel Chambertin och Latour
GENERIC WINES (USA) "Allmänna viner", ofta s.k. jug wines. Namn som förekommer är Chablis, Rhine, Burgundy, Claret etc. Druvinnehåll är oftast ospecificerat. Ej tillåtet för Varietal Wines och blir nu helt förbjudet i fler och fler stater.
GENEROSO (Spanien) Starkvin/dessertvin.
GENERÖST Vin som frikostigt avger sin frukt i munnen. Positiv egenskap. 
GENOMTRÄNGANDE Om bouquet: mycket koncentrerad och markerad, ett kvalitetstecken.
GENTIL (Frankrike) Uttryck för en "bättre druvsort" i Alsace, det vill säga en druva av hög kvalitet. Viner med denna beteckning har producerats med hjälp av en blandning av flera "bättre" druvsorter, odlade, skördade och pressade tillsammans. Se Edelzwicker.
GEVREY-CHAMBERTIN (Frankrike) Världskänt rödvinsområde, se Bourgogn.
GEWURZTRAMINER/GEWÜRZTRAMINER Mycket väldoftande och kraftig druvsort, som ger fylliga viner. Druvan odlas mycket i Alsace och något i Tyskland (där man stavar namnet med ü istället för u). Den har dessutom införts i Kalifornien. På grund av den ganska påträngande aromen och bouqueten säger man om några gewurztraminerviner att de "luktar som ett fnask" - men alla är inte så påflugna.
GHEMME (Italien) Rödvin från den italienska provinsen Piemonte.
GIGONDAS (Frankrike) Distrikt i Rhônedalen med goda, robusta rödviner och hyggliga roséviner. Tidigare kallades båda sorterna Côtes-du- Rhône-Gigondas, men på senare tid har de tilldelats var sin Appellation Contrôlée.)
GIRO (Italien) Sött sicilianskt bordsvin.
GIRŌ (Italien) Rött dessertvin från Sardinien.
GIRONDE (Frankrike) Namnet på det gemensamma utloppet för Garonne och Dordogne i Bordeaux. Även namnet på departementet som omger Bordeaux.
GIVRY (Frankrike) Kommun i Côte Chalionaise med både röda och vita viner, se Bourgogne.
GLANSIGT Ett ord som används för att beskriva den glatta men fasta, nästan glaslika konsistens som man huvudsakligen hittar i fina Riesling-, Sémillon- och Chenin Blancviner.
GLAS Vid högtidliga tillfällen finns det vissa regler för vilka glas som ska användas för olika viner. De olika vinregionerna har dessutom speciella glas som föredras på den plats där vinet produceras. En gång var tunga, slipade kristallglas det enda rätta för goda viner. Numera ska glasen vara enkla, lätta och eleganta - gärna med en svag avsmalning upptill. Klara ofärgade glas är bäst. I Sverige är det vanligt att man använder höga smala glas till vitt vin och runda eller tulpanformiga till rött. Rödvinsglas är ofta något större än vitvinsglas. Man ska inte fylla glasen mer än till drygt hälften. Till starkviner och konjak använder man mindre glas, eftersom det ju handlar om starkare droppar. Man ska alltid se till att glasen är väl sköljda i varmt vatten, så att de inte innehåller rester av diskmedel. 
GLORIA En korsning mellan Sylvaner och Müller-Thurgau som odlas i Tyskland, där den ger sockerrika druvor men viner av ganska neutral karaktär. 
GLYCEROL Det samma som glycerin, C3H5(OH)3, bildas i små mängder vid alkoholjäsning.
GLYCERIN Se glycerol.
GLYKOS (Grekland) Sött.
GLÜWEIN (Tyskland/Österrike) Sötat och kryddat vin som serveras varmt. Särskilt populärt på vintersportorter i Tyskland och Österrike.
GLÖGG (Sverige) Den svenska varianten av Glühwein.
GOMMEN Utveckling i gommen är "i munnen".
GORON (Schweiz) Beteckning för "Dôle-viner" i Valais utan tillräcklig mustvikt.
GOUDRON (Frankrike) Tjära.
GOURMET (Frankrike) I Alsace beteckningen på en vinmäklare. I Bordeaux kallas vinmäklaren courtier
GOÛT (Frankrike) Smak.
GOÛT ALLEMAND (Frankrike) Tysk smak. Används om viner som an- tas falla i tyskarnas smak, det vill säga är lite rundare och mjukare.
GOÛTAMERICAIN (Frankrike) Ordagrant "amerikansk smak". Om champagne: tämligen söt.
GOÛT ANGLAIS (Frankrike) Ordagrant "engelsk smak". Om Champagne: torr. 
GOÛT DE BOIS (Frankrike) Se Träsmak.
GOÛT DE BOUCHON (Frankrike) Se Korksmak.
GOÛT DE FERMENT (Frankrike) Se jästsmak.
GOÛT DE LIE (Frankrike) Se jästsmak.
GOÛT DE NOISETTE (Frankrike) Se Nötsmak.
GOÛT DE TERROIR (Frankrike) Se jordig smak.
GOÛT DE FRANĮAIS (Frankrike) Fransk smak. Om vin: torrt. Det förekommer att samma vin finns både som goût franįais och goût allemand, beroende på var det säljs. Det sistnämnda innehåller mera restsocker. Fransmännen själva dricker goût franįais. Bara vissa viner produceras dock på detta sätt.
GOÛTER (Frankrike) Smaka.
GOVERNO (Italien) Egentligen "regering" eller "att se tig", men även namnet på ett vinifieringssätt, som används vid framställning av det vanliga italienska Chiantivinet. Man torkar cirka en tiondel av de skördade druvorna, och när de nästan är som russin pressas de och jäses. Den jäsande musten tillsätts det unga vinet och skapar långsamt en efterjäsning som ger ett friskt, runt, lite stickande vin.
GRACH (Tyskland) Berömd liten vinstad och vindistrikt på högra stranden av Mosel mellan Bernkastel och Wehlen, med livliga, uppfriskande viner. De viktigaste vingodsen (Lagen) är Himmelreich, Domprobst, Abstberg och Josephshof. Vinerna härifrån säljs inte som Graacher, utan som Josephshöfer.
GRACIANO (Spanien) Blå druva som är den mest aromatiska delen i Rioja-viner. Den låga avkastningen medför risk för utrotning. Ger viner med bra färg, kraftig arom och raffinerad smak och god lagringskapacitet.
GRADI (Italien) Följt av en siffra: volymprocent alkohol.
GRADI ALCOOL Se Gradi
GRADO Se Gradi
GRAGNANO (Italien) Mörkt, mjukt och lätt rödvin från italienska Sorrento.
GRAISSEUX, -EUSE (Frankrike) Oljig, fet.
GRAN (Spanien) Stor, i samband med vin till exempel gran riserva, ett DO-vin som lagrats.
GRANATFÄRGAD, GRANATSTENRÖD Mörkt rött vin utan stick av blått eller gult. Mörkare än rubinrött.
GRAND (Franska) Stort.
GRAND CRU (Champagne) De 17 växtplatser som får full betalning (100 %) för druvorna.
GRAND CRU (Frankrike) Beteckningen för de bästa vingårdarna i Bourgogne och Alsace med egen Appellation. På andra platser i Frankrike och utanför är det i princip bara ett allmänt "image-begrepp" utan speciell innebörd.
GRAND CRU CLASSÉ (Frankrike) Beteckningen för ett ädelt vin från Bordeaux.
GRAND ORDINAIRE (Frankrike) Beteckningen för ett genomsnittligt vin från Bourgogne.
GRAND ROUSSILLON (Frankrike) Den mest omfattande Appellation Contrôlée som finns för de söta starkviner som produceras i departementet Pyrénées Orientales i södra Frankrike. Vinet ska innehålla minst 15% alkohol, men innehåller ofta mer.
GRAND ECHÉZEAUX (Frankrike) En av Bourgognes stora vinodlingar, nära Clos de Vougeot. Det eminenta rödvinet härifrån räknas som ett av de tjugo bästa vinerna från C6te de Nuits. Se även Flagey-Echézeaux.
GRAND VIN (Frankrike) "Stort vin", försäljningsuttryck som inte innebär någon garanti för vinets kvalitet.
GRANIT Denna hårda minerallika bergart är mycket vanlig. Ett vinodlingsområde med granitgrund har fördelen att göra vinerna mindre syrliga. I t.ex. norra Beaujolais är denna granitgrund vanlig vilket gör Gamay-vinerna därifrån mer attraktiva.
GRAN VINO (Chile) Kvalitetsviner, i mitten på skalan, med 2-3 års lagring. Etiketterna bär ofta fantasinamn.
GRAND VIN (Frankrike) Helt enkelt "stort vin" utan någon förpliktande innebörd.
GRAPEFRUKT Ett inslag i aromen som kan uppträda i vissa viner.
GRAS (Frankrike) Fet. Karakteristik för ett mjukt och fylligt vin med något glycerol.
GRAVES Eg. grusjord. Även beteckning på distrikt i sydvästra Bordeaux (Graves). I Gravesområdet, där staden Bordeaux själv ligger, och som söder ut slutar i ett dynlandskap med insprängda talldungar, gör man ett bättre rött än vitt vin. Här framställs en del av Bordeaux´ allra förnämsta viner. Men lustigt nog används namnet Graves på vinetiketterna enbart för att ange distriktet för mindre betydande vita viner. De röda vinerna bär namnet på de olika kommuner de växer i - Pesac, Léognan, Gradignan. Det finns inget rött vin som blott och bart heter Graves, men områdets vita vin betecknas så om det håller minst 10% alkohol, och Graves Supérieur om det håller minst 12%. 
GRECHETTO (Italien) Den lokala vitvinsdruvan för de berömda Orvieto och Torgiano-vinerna från Umbrien. Blandas oftast med Trebbiano Toscano. Viner från enbart Grechetto är mycket fylliga och smakrika åt nöthållet.
GRECO (Italien) Importerad vitvinsdruva från Grekland under antiken och var då som nu, den finaste druvan för syditalienska torra, vita viner. Kan lagras.
GREIFFENCLAU, GRAF MATUSCHKA- (Tyskland) Familjen Greiffenclau på Schloss Vollrads är den äldsta vinodlarsläkten i Rheingau med anor sedan 1200-talet. Är Tysklands främste förespråkare och turnerande föreläsare om de tyska vinerna och i synnerhet Schloss Vollrads.
GREKLAND Vi vet mycket om vinets historia i Grekland. Homeros beskriver vinet i Illiaden, och Sokrates hustru Xantippa grälade på honom för att han konsumerade för mycket av den ljuva drycken. För att inte tala om att en bägare förgiftat vin blev den store filosofens död. Vinet sågs som en inspiration, en sanningens källa, som gav tankarna fri flykt. Även i dag är vinet en självklar del av den grekiska hushållningen och umgänget i Grekland. Många vinbönder odlar vinet på samma sätt som man gjort för flera tusen år sedan, och låter plantorna växa som det passar dem. Samtidigt finns det även en industriell vinproduktion, som använder moderna metoden Grekland producerar cirka tre miljoner hektoliter vin per år, på 137 000 hektar mark. Sedan 1970 finns det en viss statskontroll över produktionen. Den lokala konsumtionen är cirka 40 liter per person och år. Grekland är den elfte i storleksordningen bland Europas vinproducenter och nummer sexton i världen. Man exporterar cirka en miljon hektoliter om året, framför allt från Peloponnesos, där Patras är det mest kända området. Vinerna är inte anmärkningsvärda, men det är inte svårt att hitta ett trevligt grekiskt vin. Det näst största produktionsområdet ligger i Attica, nära Aten. Mer än 60% av det vin som produceras här är grekernas egen favorit Retsina, med sin smak av kåda. Retsina görs på den gröna druvan Savatiano. Det finns även en stor vinproduktion på de grekiska öarna. Samos, till exempel, är känt för sina söta viner och för Mavrodaphne, det kanske mest berömda av de grekiska vinerna. Även öarna Kreta och Santorini levererar viner som letat sig hit.
GRENACHE Synnerligen produktiv söt rödvinsdruva som används mycket i södra Frankrike (där den även benämns Alicante). Den är en av druvorna i Châteauneuf-du-Pape, och den är även druvan bakom de speciella franska starkvinerna i Banyuls. Den druvan i Rhônedalens berömda rosévin Tavel. Allra störst är den i Spanien. I Rioja blandas den med Tempranillo, i Navarra ger den intressanta viner där låg avkastning ger högre koncentration (och kvalitet). I övriga Spanien kan den ge mycket höga sockerhalter. I sin normala, hicka och högproduktiva form behöver den blandas med mer aromatiska sorter för att ge harmoniska rödviner. Den är känslig för oxidation och låter sig sällan lagras på egen hand. På Sardinien beter den Cannonau och ger starka viner med samma namn. En DOC Cannonau di Sardegna Superiore måste hålla en lägsta alkoholhalt på 15%! I den nya vinvärlden finns en hel del Grenache. Det är Kaliforniens fjärde rödvins- druva i storlek, men säljs sällan under sitt druvnamn då den används för halvsöta roséviner eller som basvin för kalifornisk port. I Australien ligger den odlingsmässigt tvåa, bland de blå druvorna, efter Shiraz (Syrah).
GREPP En välkommen fasthet i konsistensen men inte grov, som ofta härrör från tannin och som bidrar till skärpan i t.ex. portvin och röd bordeaux.
GRIGNOLINO (Italien) Förträfflig italiensk rödvinsdruva med en mycket speciell och påträngande doft. Ger även namn till det vin som görs på den, speciellt i Piemonte, i området norr om staden Asti. Ger där lätta, charmiga viner för snabb konsumtion.
GRINZING (Österrike) Förort till Wien där några fruktiga, ljusa vita viner produceras, huvudsakligen på druvorna Riesling, Sylvaner och Veltliner. Större delen serveras som Heurigen, årets nya vin, på de många lokala utomhusserveringarna.
GRIOSOL (Spanien) "Solros", automat som skakar och vrider på Cava-flaskor.
GRIS (Frankrike) Ordagrant "grått". Ett vin gris är dock inte grått utan beteckningen avser en extra ljus rosé.
GROLLEAU En rikt bärande blå druva med hög naturlig sockerhalt som spelar stor roll i massproduktionen av rosé i Anjou men i övrigt ointressant.
GROSEILLE (Frankrike) Vinbär.
GROSEILLE Ā MAQUEREAU (Frankrike) Krusbär.
GROSLOT (Frankrike) Bra rödvinsdruva, mycket använd i Loiredalen, inte minst till större delen av den halvsöta Rosé d´Anjou. När ett Anjouvin ska vara lite bättre används druvan Cabernet - vinet kallas då Cabernet-Rosé-d´Anjou.
GROSSLAGE (Tyskland) "Samlingslägen". Ett områdesbegrepp som innefattar flera besläktade "lägen" (Einzellagen). Har idag liten praktisk betydelse.
GROVT Syftar i allmänhet på struktur, särskilt den som beror på tanninhalten, men används också för att beskriva stora, hårda bubblor i mousserande viner.
GRUMLIGHET Bristande klarhet i vinet. Vanligen beror grumlighet på fällning hos röda viner som inte fått tid att sedimentera före dekanteringen, Vita viner får aldrig ha grumlighet. Se även vinsten.
GRUS Ett allmänt begrepp för all kiselhaltig småsten av olika storlekar. En grusgrund är mager och ger bra dränering. Den tvingar därför vinrötterna att tränga djupt ner för att söka vatten och näringsämnen.
GRUZINSKOE VINO (Ryska) Georgiskt vin.
GRÜNER VELTLINER (Österrike) Österrikes egna stora gröna druva och den mest odlade i landet. Ger mycket charmiga, friska viner med en liten kryddighet. Förekommer också på många håll i östra Europa.
GRÄSIGT Används ofta om doften på Sauvignon Blanc-viner, kan även gälla för viner som inte uppnått full mognad.
GRÖNSAKS- OCH MINERALLUKTER Om doft hos vin påminnande om: örter, hö, te, ruttna löv, tryffel, svamp, fuktig halm, fuktig mossa, jordkällare, krita, ormbunke, murgröna och gröna blad. 
GRÖNT Som i omogen frukt, alltför syrarikt och utan mognad i smaken. Beskrivningen avser dock inte det portugisiska "gröna vinet" Vinho Verde.
GUMMI En lukt som kopplas till svavelväte.
GUMPOLDSKIRCHEN (Österrike) Vinområde nära Wien, Österrikes mest kända vinstad. De österrikiska vinerna ger god kvalitet för pengarna, är genomgående torra och med en högre alkoholhalt än de tyska. Vinerna görs bland annat på druvorna Grüner Veltliner och Riesling. Vinet från Gumpoldskirchen har i generationer varit det mest populära bland wienarna.
GUNTERBLUM (Tyskland) By i tyska Rheinhessen. Viner härifrån säljs för det mesta under det gemensamma namnet Liebfraumilch.
GUTEDEL (Tyskland) Det tyska namnet på den härdiga, inte särskilt framstående druvan Chasselas, som i Schweiz går under namnet Fendant. Man hävdar att namnet, som betyder god och ädel, är en grov överdrift av druvans kvaliteter.
GYROPALLETTE Maskin som vid framställning av mousserande vin "skakar" flaskorna för att fällningen skall samlas vid korken.
GÖDSEL Lukt av gödsel är en extrem form av lagårdslukt. Se lagård. 

 

Gå vidare till begynnelsebokstav H