| LAAT OS | (Sydafrika) Motsvarar tyska Spätlese. Minst 10 % alkohol och 20-30 g restsocker/liter. |
| LABRUSKA | En av de amerikanska underarterna till vinrankan, Euvites Vitis |
| LACRIMA CHRISTI | ((Italien) "Kristi tårar" på latin, känt lantvin från Vesuvius sluttningar. Kvaliteten lever inte upp till det pretentiösa namnet. |
| LAFAURIE-PEYRAGEY, CHÂTEAU | (Frankrike) Slott av första cru i Sauternes i Bordeaux med ett typiskt sött, gyllene vin med mycket kropp. |
| LAFITE (-ROTHSCHILD), CHÂTEAU | (Frankrike) Slott i Haut-Médoc, klassificerat som första cru och av många ansett som världens bästa rödvins- producent. Château Lafite (eller Lafite-Rothschild - båda namnen är korrekta) har behållit sitt rykte ända sedan 1600-talet och fick sitt fulla namn då det förvärvades av baron James de Rothschild år 1858. Man bör notera att namnet stavas med ett t, i motsats till många andra, mindre anmärkningsvärda slott, som kallar sig Lafitte. Detta nästan enastående vin produceras på druvorna Cabernet Sauvignon, Cabernet Franc, Merlot och Petit Verdot. |
| LAGAR | (Portugal) Cementkar där druvorna trampas, (eller brukade trampas, metoden tillhör i stort sett det förgångna). främst vid porvinstillverkning. |
| LAGE | (Tyskland) Beteckning på avgränsat vinodlingsområde. Motsvarande cru i Bourdeaux och climat i Bourgogne. |
| LAGO DI CALDARO | (Italien) Liten sjö i närheten av Bolzano i Italienska Tyrolen och namnet på det lätta, ljusa rödvin som odlas där. |
| LAGRIMA | (Spanien) Sött vin av självrunnen must, känt från Málaga. |
| LAGÅRD | Vegetabiliska och animaliska lukter som man ofta finner i mogna Merlot- och Pinot Noir-viner. |
| LAITEUX, LAITEUSE | (Frankrike) Mjölkaktig. |
| LAKRITS | Vissa söta vita viner kan ha en doft av lakrits men man finner den också i röda viner, på till exempel Nebbiolo-druvan. |
| LALANDE-DE-POMEROL | (Frankrike) Rödvinsdistrikt i Bordeaux, beläget strax nedanför Pomerol. |
| LA MANCHA | (Spanien) Stort vinområde med medelmåttiga viner, beläget söder om Madrid. |
| LAMBRUSCO | (Italien) Lätt mousserande vin tillverkat på druvan med samma namn vid byn Sorbara väster om Bologna. Populär dryck i USA. Druvan är mycket gammal och kommer ifrån Emilia-Rornagna. Redan etruskerna drack Lambrusco. |
| LANDWEIN | (Österrike) Tafelwein med högst 11,5 volymprocent alkohol och 6 gram socker/liter. Druvor från en fegion. |
| LANDWEIN | (Tyskland) Viner från speciella Landwein-områden, finare än Tafelwein. |
| LANGUEDOC-ROUSSILLON | (Frankrike) Jätteområde i södra Frankrike med stora mängder billigt vin. l 0 till I 5 % av vinerna är av bättre kvalitet, och ett par är populära även hos oss. |
| LANOLIN | Ett fett, vaxliknande intryck som man ibland får av mogen Sauternes och andra Sémillon-baserade viner. |
| LATE BOTTLED VINTAGE PORT | Portvin som lagras 3,5-6 år på ekfat före buteljering. Allt vin i flaskan kommer från samma år. |
| LATE HARVEST | (Sydafrika) Motsvarar tyska Spätlese. Minst 10 % alkohol och 20-30 g restsocker/liter. |
| LATE HARVEST | (USA) Oftast sent skördade druvor. Gör sötare vin. |
| LATE PICKED | (Australien) Sent skördad. Synonym med Spätlese, Vendange Tardive och Late Harvest. |
| LATOUR, CHÂTEAU | (Frankrike) Berömt vinslott av första cru i Pauillac i Bordeaux, ett av de fyra bästa i Médoc. Vinet - djuprött och långlivat - är ett av de mest robusta rödvinerna, nu något mera dämpat än tidigare. |
| LAUDUN | (Frankrike) En av Côtes-du-Rhônes bästa kommuner, belägen i den nedre delen av Rhônedalen. Här produceras röda, vita och roséviner. De vita räknas som de bästa och säljs under namnet Côtes- du-Rhône-Laudun. |
| LAVAUX | (Schweiz) Distrikt vid Genévesjöns norra strand, med terrasserade vinodlingar som ger några av de bästa schweiziska vitvinerna. |
| LAZIO | (Italien) Den italienska stavningen av Latium, distriktet kring Rom, som producerar mer än 500 hektoliter bordsvin årligen, för det mesta för lokal konsumtion. |
| LÉGER, LÉGÈRE | (Frankrike) Lätt. |
| LÉOGNAN | (Frankrike) Betydelsefullt vincentrum i Graves i Bordeaux med ypperliga röda och vita viner. |
| LÉOVILLE | (Frankrike) Namn på tre slott av andra cru i St. julien, Médoc: Château Léoville-Barton, Château Léoville Las Cases och Château Léoville-Poyferré. |
| LEÓN, JEAN | (Spanien) Född i Katalonien men uppvuxen i Kalifornien. 1967 köpte han en vingård i Katalonien och började producera vin i kalifornisk stil. Nydanare av kvalitetsviner. |
| LERA | Finkornig, formbar jordmån som behåller vatten. Den är kall och sur, har dålig avrinning och är tungarbetad därför att den är kletig. Ett överskott av lera kan kväva plantans rotsystem, men ett inslag av små lerpartiklar blandat med andra jordmåner kan vara fördelaktigt. |
| LERJORD | Termen täcker en grupp sedimentära, finkorniga jordtyper, bl.a. lera, skifferlera, slamlera och märgel. |
| LERLOOM | Bördig sandblandad lera som är tungarbetad i fuktig väderlek därför att den lätt blir vattenfylld. |
| LETNIK | (Slovenien) Årgång. |
| LIBOURNE | (Frankrike) Franskt handelscentrum för viner från Saint-Émilion, Pomerol och Fronsac - beläget vid Dordogne-floden, nära Bordeaux. |
| LIE | (Frankrike) Den fällning som unga viner lämnar i kar och fat och som huvudsakligen består av inaktiv jäst och små partiklar av druvans fasta beståndsdelar. |
| LIEBFRAUMILCH | (Tyskland) Ett halvtorrt ("lieblich") kvalitetsvin från Nahe, Reinhessen, Pfalz eller Rheingau. Minst 70 % av druvorna skall vara Riesling, Silvaner, Müller-Thurgau eller Kerner. Originalet kommer från ett berömt klostervin i Worms, Reinhessen. |
| LIEBLICH | (Tyskland) Smakangivelse för vin som är något sötare än "halbtrocken". Motsvarar ungefär det svenska begreppet "halvtorrt". Max restsockerhalt 45g/l. |
| LIGNIT | Tysklands "brunkol" och Champagnes "svarta guld" är ett brunt, kolhaltigt material, ett mellanting mellan kol och torv. Varm och mycket bördig. Används som naturligt gödningsmedel i Champagne. |
| LIMNIO | (Grekland) En mycket gammal blå druva som fått en renässans hos bl a Chateau Carras i Côtes de Meliton i nordöstra Grekland. |
| LIMOUSIN EK | Quercus robur. Denna ek, som har glesare fiber med hög tanninhalt och låg halt av aromämnen, föredrogs förr i Chardonnayviner men används nu huvudsakligen för konjak. |
| LIMOUX | (Frankrike) Stad i södra Frankrike nära Careassonne, känd för sina vita viner - speciellt det mousserande Blanquette de Limoux, som framställs enligt champagnemetoden. |
| LIQUEUR DE DOSAGE | Se dosage. |
| LIQUEUR D´EXPÉDITION | (Champagne) Blandning av vin och rörsocker för att toppa upp flaskan efter dégorgement. Avgör även söthetsgraden. |
| LIQUEUR DE TIRAGE | (Champagne) Blandning av vin, socker och jäst som tillsätts för att starta den andra jäsningen på flaska. |
| LIQUOROSO | (Italien) Sött, ofta förstärkt vin. |
| LIRAC | (Frankrike) Område i Rhônedalen kring byn med samma namn, känt för sitt rosévin. |
| LISTEL | (Frankrike) Verksamhet i det romantiska Camargue kring Rhônes delta, där det produceras "sandviner", viner som som växer i sand. Med modern vinifiering produceras vita och röda viner. |
| LISTRAC | (Frankrike) Område i Haut-Médoc som ger både röda och vita viner. Innefattar bland annat området Moulis, som producerar många goda viner - fast inte bland de största. |
| LIVLIGT | Orsakas av syran, piggar upp vinet och ger det en tilltalande skärpa. Positiv egenskap. |
| LOCK | Se chapeau. |
| LODGE | (Portugal) Stor källare i Vila Nova de Gaia där portvinet skall blandas och lagras. |
| LOGROÑO | (Spanien) Modern och vacker stad i provinsen med samma namn vid floden Ebro i norra Spanien. Större delen av Riojadistriktet ligger i denna provins, och staden är centrum för vinhandeln. |
| LOIRE | (Frankrike)
En 1000 km lång fransk flod som rinner upp vid Lyon och mynnar ut i Atlanten. Längs floden ligger många vackra och berömda slott, självskrivna mål för en vinresa med bil.Områdets viner är av skiftande kvalitet, men omfattas ofta av de gemensamma namnet Vins de Loire. Kända namn är Pouilly-Fumé, Sancerre, Touraine, Vauvray, Saumur, Anjou och Muscadet. |
| LOMBARDIET | (Italien) Viktigt vinområde i norra Italien vars huvudort är Milano. Distriktet har en stor produktion av bordsviner. De bästa kommer från Valtelina öster om Comosjön, Casteggio och Barbacarlo söder om Pavia och Po, samt från den södra stranden av Gardasjön. |
| LONG EN BOUCHE | (Frankrike) Lång eftersmak. |
| LONGEUR | (Frankrike) Längd. |
| LOOM | En varm, mjuk, smulig jordmån som består av ungefär lika delar lera, sand och slam. Den är perfekt för stora skördar av enklare viner men alltför bördig för kvalitetsviner. |
| LOSOVA PRACHKA | (Bulgarien) Vinstok eller varietet av vinstock. |
| LOTE | (Portugal) En sändning nytt portvin som skall blandas och lagras. |
| LOUCHE | (Frankrike) Grumlig. |
| LOUPIAC | (Frankrike) By och litet vinområde som är en del av Premiéres Côtes de Bordeaux, men som har en egen Appellation Contrôlée och söta, Sauternesliknande vita viner. |
| LOURD | (Frankrike) Tung. |
| LOZIA | (Bulgarien) Vingård. |
| LUBERON | (Frankrike) Litet vindistrikt utmed den norra stranden av floden Durance, öster om Avignon. Distriktet producerar medelmåttiga viner - röda och rosé. |
| LUGANA | (Italien) Ett av Lombardiets viktigaste vita viner. Vinet kommer från den lilla byn med samma namn. Byn ligger i södra änden av Gardasjön och vinet produceras på druvan Trebbiano. |
| LUKTER | Det finns mer eller mindre accepterad vokabulär för de olika aromkategorierna. Vin kan aldrig definieras med utgångspunkt från en enda beståndsdel, även om den är dominerande: det finns alltid åtskilliga. För enkelhetens skull har dessa klassificerats i åtta huvudkategorier; Djurlikt, Balsamiska lukter, Brända lukter, Kemiska lukter, Kryddiga lukter, Blomlukter, Fruktlukter och Grönsaks- och minerallukter. Se respektive "lukt. |
| LUMINEUX | (Frankrike) Lysande, klar. |
| LUNDQVIST, STELLAN | (Sverige/Spanien) En före detta oljemäklare som sedan 1985 byggt upp det modernaste vinhuset på Mallorca "Santa Catarina". Har på kort tid lyckas etablera sina viner i Europas kvalitetsskikt. Gör även en Cava till prinsessan Birgittas ära. |
| LUNEL | (Frankrike) Stad vid kusten av Medelhavet, väster om Nimes, en av de tre städerna i departementet Hérault. Här produceras fina, söta Muscaatviner på druvan Muscat de Frontignan. De två övriga små städerna heter Rivesaltes och Frontignan. |
| LURTON, ANDRÉ | (Frankrike) Äger Ch. La Louvière i Graves, uppvuxen på Ch. Bonnet i Entre-deux Mers. Innovativ vinodlarfamilj som utvecklat ett imperium i Bordeaux där sönerna Jacques är chefseonelog och Francois exportchef. Äger Couhins-Lurton, Ch. de Cruzeau och Ch. de Rochemorin, alla i Graves. Ch. Brane-Cantenac, Ch. Dufort-Vivens och Hc. Desmirail i Margaux samt Ch. Climens i Barsac. |
| LUSSAC-SAINT-ÉMILION | (Frankrike) Sidodistrikt till Saint-Émilion, som inte kan mäta sig helt med huvuddistriktet. Därför får det bara använda namnet Saint- Émilion i sammansättning. |
| LUTOMER | (Slovenien) Det mest välkända slovenska vitvinet från det tidigare Jugoslavien. Det finns olika typer, som Lutomer Riesling, Lutomer Sylvaner med flera. |
| LUXEMBOURG | Producerar vita, pärlande och mousserande viner med en ganska behaglig karaktär. De ledande vinstädema är Remich, Wormeldingen, Wintringen, Ehnen, Wasserbillig och Grevenmacher. Etiketten ska innehålla stadens och druvans namn. |
| LYSTER | Mycket tydlig i de allra bästa vinernas utseende. |
| LÅNG SMAK | Se eftersmak. |
| LÄTT | Vin med låg alkoholhalt och/eller låg extrakthalt. |
| LÄTTILLGÄNGLIGT | Term som brukas om mjuka, insmickrande, ofta ganska billiga viner. |
| LÄTTVIN | Med lättvin brukar man avse ett vin som fått sin alkohol uteslutande genom naturlig jäsning och normalt håller högst 14 procent alkohol. Termen har ingen officiell betydelse i Sverige med avseende på beskattning eller bestämmelser. Se Vin. |
| LÖSSJORD | En typ av lätt jord som ofta kan föras med vinden. Innehåller sällan några högre halter av nyttiga mineraler. |
| LÖS STRUKTUR | Inte direkt slapp men antyder brist på syra och en oidentifierbar smak. |
Gå vidare till begynnelsebokstav M