PACHERENC DU VIC-BILH (Frankrike) AOC-vin från trakterna norr om staden Pau i sydvästra Frankrike. Vinet är så sött att det kan påminna om ortens säregna Jurançonvin.
PACHINO (Italien) Sicilianskt rödvin från provinsen Syracusa. Vinet är ljust purpurfärgat och innehåller tämligen mycket alkohol. Bör inte lagras.
PAILLE (Frankrike) Halm. Se Vin de paille.
PALACKOZTA, PALACKOZOTT (Ungern) Buteljerat.
PALACKOZZA (Ungern) Tappare, vinkällare, vinhandlare.
PALAIOS (Grekland) Gammalt.
PALAIS (Frankrike) Gom.
PALATINATE (England/Tyskland) Det engelska namnet på ett av Tysklands verkligt stora vindistrikt, Pfalz.
PÂLE (Frankrike) Blek.
PALETTE (Frankrike) Lastpall.
PALISSAGE (Frankrike) Metod att binda upp vinrankor på ståltråd och stolpar.
PALO CORTADO (Spanien) Sherrykvalitet mellan Oloroso och Fino.
PALOMINO (Spanien) Den viktigaste druvan i Jerez de la Fronteras sherryproduktion.
PAMID Den mest odlade av Bulgariens inhemska blå druvor. Den ger lätta och fruktiga, lättdruckna viner.
PANADÉS (Spanien) (Stavas även Penedés.) Vinområde söder om Barcelona som även märks i våra systembutiker, bredvid Rjoja och Navarra - med viner som Torres, Masia, Bach med flera. Här finns även världens största område för produktion av mousserande viner.
PAPPERSSMAK Se filter.
PARAGOGE KAI EMFIALOSIS (Grekland) Producerad och buteljerad.
PARELLADA (Spanien) Kataloniens finaste vitvinsdruva. Ger de bästa mousserande vinerna i Spanien. Blandas ofta med Xarel-lo och Maccabeu.
PARFAIT (Frankrike) Perfekt, fulländad.
PARFUM (Frankrike) Doft, smak.
PARFYMERAT Se välluktande.
PARKER JR, ROBERT M (USA) En av världens mest inflytelserika vinskribenter. Född i Baltimore 1947, advokatutbildad. Skapade 100 poängskalan för sina vinbedömningar. Publicerar "The Wine Advocate" sedan 1978 och har gett ut böcker som "Bordeaux", "Borgundy", "The Wines of the Rhône Valley and Provence".   
PARNAY (Frankrike) By vid Loire, snett emot Saumur, med röda och vita viner som säljs under appellationen Saumur.
PARSAC-SAINT-ÉMILION (Frankrike) Sidodistrikt till Saint-Émilion.
PASSÉ Värdeomdöme om vin som är allt för gammalt.
PASSERILLAGE (Frankrike) Metod att öka sockerhalten i druvorna genom att låta dem torka in efter den normala mognaden.
PASSE-TOUT-GRAINS (Frankrike) Lätt vin från Bourgogne, gjort av minst 2/3 Pinot Noir och 1/3 Gamay.
PASSITO (Italien) Sött vin gjort på torkade druvor. Normalt ett dessertvin, men torkade druvor används också till många torra italienska viner, se Governo och Amarone.
PASOSTO (Italien) Halvsött.
PASTEUR, LOUIS (Frankrike) Fransk vetenskapsman (1822-1895)  som är mest känd för allmänheten som grundare av bakteriologin och upptäckare av vaccin mot såväl rabies som mjältbrand. I vinets historia är hans betydelse inte mindre. Den kände mikro- biologen fick 1863 i uppdrag av Napoleon III att utröna varför vin klarade transporter så dåligt. Ofta var det vinäger vid leverans. Pasteur gjorde experiment med olika mycket luft i provrör med vin. Han fann att stor luftkontakt oxiderade vinet d.v.s. att syret hjälpte vinättiksyrebakterier att utvecklas. Fällning bildades och röda viner blev ljusare medan vita viner blev bruna. Emellertid märkte han att en liten mängd luft åldrade vinet mycket långsamt. Det räckte med den lilla luft som fanns mellan den täta korken och vinet i en normal glasflaska. Dessa upptäckter hade naturligtvis en enorm betydelse för vinindustrin. En annan av Pasteurs upptäckter med vinanknytning är pastörisering. Det innebär att man värmer upp en vätska till mellan 60 och 85'C för att döda bakterier och därmed stabilisera den. För vinet är detta viktigt för att förhindra efterjäsning i flaskan. Den effekt som annars är nödvän- dig i champagnetillverkning. Ironiskt nog kan hans båda upptäckter inte kombineras. Det anses i vinmakarbranschen allmänt att pastörisering inte ger viner som kan lagras.
PASTÖRISERING Upphettning till 70º C för att döda mikroorganismer.
PATROMONIO (Frankrike) Namn på några av Korsikas mest kända (och kanske bästa) viner - röda, vita och rosé.
PAUILLAC (Frankrike) Berömd stad och kommun i Haut-Médoc med förnäma rödviner - bland dem flera av Frankrikes absolut största. Här finns de tre premier cru-slotten Lafite, Latour och Mouton- Rothschild.
PAULUS Aposteln skrev i ett brev till vännen Timotheus bland annat: "Drick inte längre bara vatten, utan tag dig litet vin för din mage och dina ständiga krämpor." (1 Tim. 5:23.)
PAY (Frankrike) Land, hemtrakt. Frankrike innehåller 30 "hem- trakter" med viner som ligger strax över de genomsnittliga bordsvinerna och som därför får använda beteckningen vin de pays - den näst lägsta graden i det franska klassificeringssvstemet. under  Appellation Contrôlée och V.D.O.S. Produktionsorten ska anges på etiketten för ett vin de pays.
PÉCHARMANT (Frankrike) Ett franskt rödvin från Bergerac. Viner härifrån kallas "små Bordeauxviner" och Pécharmantvinerna är deras flaggskepp - utmärkta och eleganta när de är som bäst. Bergerac gränsar mot Bordeaux.
PÊCHE (Frankrike) Persika.
PEDRO XIMENÉZ (Spanien) Vitvinsdruva som odlas i Montilla-, Malaga- och Sherrydistrikten och kan ge ett fint, torrt vitvin med en naturlig alkoholhalt på ända upp till 15-16%. I de två sistnämnda distrikten läggs druvorna att torka på stråmattor och ger ett mycket sött vin som efter lagring är det bästa sötningsmedlet för sherry. Bruket är dock i avtagande.
PELURE D´OIGNON (Frankrike) Lökskal, används i vinspråket. som beteckning på den brunaktiga färg gamla rödviner kan få. Även vit- och roséviner kan ha denna färg, och för de sistnämnda är det en finess.
PENECE, PENUSAVO, PJENUSAC (Kroatien/Slovenien) Mousserande.
PENEDÈS Se Panadés.
PÉRIGNON, DOM Se Dom Pérignon.
PEPPAR Ett klart intryck av peppar (mald svartpeppar) som man hittar i många Rhône-viner och i portvin.
PÉPIN (Frankrike) Druvkärna.
PERIQUITA (Portugal) En vanlig blå druva i södra Portugal, berömd i bl. a. Setúbal. Ger fylliga, sträva viner som mognar med en tilltagande mjukhet.
PERLAN (Schweiz) Viner från Genèveregionen gjorda på Chasselas-druvan.
PERLANT/PERLE (Frankrike) Mycket lätt Mousserande.
PERLE En hybrid mellan Gewürztraminer och Müller-Thurgau som odlas i Franken. Den klarar vintertemperaturer ned till -30º C och ger ett lätt, doftande, fruktigt vin. Låg avkastning. 
PERLWIN (Tyskland) Enkelt, lätt pärlande vin, med tillsatt kolsyra.
PERNAND VERGELESSES (Frankrike) By strax väster om Aloxe-Corton i Bourgogne med framstående viner. De flesta vinerna här inte byns namn, utan säljs som Corton, Corton-Charlemagne eller Aloxe-Corton.
PESSAC (Frankrike) Berömd vinkommun i Bordeaux, hemort bland annat för de förnäma vinerna Haut-Brion och La Mission-Haut-Brion.
PÉTILLANT (Frankrike) Lätt Mousserande. I praktiken får ett vin pétillant inte ha ett flasktryck på mer än 2 atmosfärer, medan champagne och riktigt mousserande viner kan ha ett tryck på mer än 4 atmosfärer.
PETIT (Frankrike) Liten - används om viner utan egentliga kvaliteter.
PETIT CHABLIS (Frankrike) Ett medelmåttigt, torrt vitvin från kommuner i och vid Chablis där jordmån och klimatförhållanden är mindre gynnsamma än där de stora Chablisvinerna odlas. Inte prisvärt.
PETIT SIRAH (USA) Beteckning för medelhavsdruvan Durif i USA, ej att förväxla med franska Syrahdruvan "Petite Syrah".
PETIT VERDOT (Frankrike) Viktig druva i Médoc, där de små tjockskaliga druvorna ger vinet karaktär, färg och garvsyra. Ofta blandas bara några få procent i.
PETIT-VILLAGE, CHÂTEAU  (Frankrike) En av de bästa vinodlingarna i Pomerol, med ett vin som mognar långsamt och uppnår en betydande bouquet och en lätt smak av tryffel.
PETROLIUM När fina Rieslingviner lagrats en tid får de en speciell doft som av petroleum eller gummi som underligt nog är positiv.
PEZSGÖ (Ungern) Mousserande.
PFALZ (Tyskland) Kallas ibland även Rheinpfalz. Tysklands största vinområde på båda sidor av Rhen (huvudorten är Heidelberg), med goda, väldoftande viner - huvudsakligen gjorda på druvorna Müller-Thurgau och Silvaner.
PHYLLOXERA VASTATRIX Se vinlus.
PICHET (Frankrike) Kanna för servering av öppna viner, karaffviner.
PICPOUL NOIR (Frankrike) Även stavat Piquepol. En mycket gammal röd druva som dominerat i Langudeoc och Provence. Det originella namnet betyder manet. Förekommer ännu på många håll bl a Châteauneuf-du-Pape, som en av de 13 tillåtna druvorna. I praktiken är den på väg ut. Finns även som "gris" och grön druva.
PIÈCE Beteckning på vinfat från Bourgogne och flera franska distrikt med en rymd varierande mellan 215-228 liter. I Bordeaux benämns faten barrique och rymmer 225 liter.
PIED (Frankrike) Term för enstaka vinstock som likt andra kära barn har många namn, bland annat cep och souche - egentligen "fot".
PIEMONTE Piemonte i norra Italien utgör en av de viktigaste rödvinsområdena i världen. vinerna brukar vara fylliga och tanninrika och kräva lång lagring för att utvecklas helt. Omkring 90% av produktionen är rödvin. Exempel på vinsorter är Barolo, Barbaresco, Barbera d'Asti, Barbera d'Alba, Asti, Gattinara, Carema, Ghemme m.fl.
PIESPORT (Tyskland) Vinstad i Moseldalen, vars bättre viner brukar kallas "Mosels drottningar" - bland dem Piesporter Goldtröpfchen, Falkenberg, Taubengarten och Gräffenberg. På ett sådant förnämt vins etikett ska det förutom namnet stå "Wachstum" eller "Originalabfiillung". Innehåller etiketten bara ordet "Piesporter" innebär detta ingen kvalitetsgaranti. Många Piesporterviner är populära vardagsviner.
PIGEAGE Att trycka ned chapeau för hand.
PIKILIA STAFILIOU (Grekland) Druvsort.
PINARD (Frankrike) Ett billigt konsumtionsvin på literflaska eller i plastdunk. Distribuerades till soldaterna vid fronten under första världskriget och bidrog till att göra även norra Frankrike till ett vindrickande område.
PINEAU D´AUNIS Blå druva mest känd för sin stödjande roll i produktionen av Rosé d´Anjou.
PINK (England) Skär, rosé - med Pink Champagne avses därmed skär champagne, som framställs genom att man tillsätter lite rött Bouzyvin till det vita. Detta ändrar bara färgen - inte smaken.
PINOT Druvfamilj som bland annat innefattar Bourgognes berömda druva Pinot Noir, vilken tillsammans med Chardonnay (även kallad Pinot Chardonnay) också är druvan bakom Champagnerna. Odlas i många vinlän- der. Hör tillsammans med Cabernet Sauvignon och Riesling hemma i druvornas elitdivision.
PINOTAGE (Sydafrika) En inhemsk druva i Sydafrika som skapades 1925 genom att korsa Pinot Noir och Cinsaut (då ofta kallad Hermitage). Namnet kommer alltså från Pinot och Herrnitage. Med hård beskärning och rätt vinifiering röner Pinotage-vinerna idag ett högt anseende i Sydafrika. Karaktären är otvetydigt maskulin och vinerna är på väg att bli en enorm exportsuccé.
PINOT BLANC Vitvinsdruva i Pinotfamiljen, används på en del vingårdar i Alsace och i norra Italien.
PINOT CHARDONNAY Eller enbart Chardonnay,  druvornas druva! Den ger världens finaste torra vita viner. En fröjd för vinodlaren, vinmakaren och för vindrickaren. Den trivs i de flesta jordarter och tål tempera- turer från Champagnes svala klimat till de konstbevattnade ökenlika områdena i sydöstra Australien. För vinmakaren har den fördelar som höga extrakt- och sockernivåer, vilket ger koncentrerade viner med hög alkoholhalt som gärna låter sig lagras. Den är också känslig för sin miljö. jordmånen i t ex Chablis präglar vinet och ger en omisskännlig "Chabliskaraktär". För konsumenten ger den balanserade, smakrika, njutbara viner som passar utmärkt till de flesta fiskrätter och många "ljusa" kötträtter. Chardonnay har sin historiska hemort i Bourgogne. Där ger den några av världens dyraste viner - de från läget Montrachet i södra Côte d'Or. Även Chablis, Meursault, Pouilly-Fuissé och Corton-Chariemagne är berömda namn där Chardonnay är allenarådande. Den odlas överallt. I Champagne ger den de allra elegantaste Blancs de Blancsvinerna. I Loire förstärker den de lokala sorterna i blandviner. Den allvarligaste konkurrenten till Bourgogne finns inte i Frankrike utan i USA. I Kaliforniens Napa Valley har man i ett par decennier gjort ekiga, feta Chardonnay-viner med hög alkoholhalt och en smörighet från de nya ekfaten som är nästan bedövande. I Australien är Chardonnay-vinerna om möjligt ännu tjockare och ekigare. Druvan odlas också i Sydtyrolen där den ger relativt neutrala viner. Några av Italiens stora vinprofiler har provat den. Möjligen kan nästa stora kvalitetsområde bli centrala Italien.
PINOT GRIS En Pinotdruva som ger framstående viner, särskilt i Alsace (där den tidigare gick under namnet Tokay d'Alsace), Baden (där den heter Ruländer) och norra Italien.
PINOT LIÉBAULT En mycket mörk vit druvsort som har auktoriserats för produktion av olika appellationer i Bourgogne. Den påminner mycket om Pinot Noir. De är möjligen nära besläktade och Pinot Liébault är antagligen en lokal variant.  
PINOT MEUNIER (Frankrike) En Pinot Noirsläkting som är mest känd som en av de tre champagnedruvorna. Står oftast för fruktsmaken i champagne. Förekommer i Tyskland under namnen Schwarzriesling eller Müllerrebe. Meunier på franska betyder f.ö. just mjölnare.
PINOT NOIR Huvuddruvan i Bourgogne, den mest spridda i Pinot-familjen och druvan bakom alla de stora röda vinerna från Bourgogne, som Chambertin, Beaune, Pommard, Corton, Romanée och Musigny. I Champagne avlägsnas skalen snabbt under pressningen så att det vita vinet inte tar färg av dem. Pinot Noir kallas Spätburgunder i Tyskland och Pinot Nero i Italien. Naturligtvis provas Pinot Noir i Nya Världen: Australien, Sydafrika och USA. Den tycker bäst om svala klimat. Odlingarna i Oregon på USA:s västkust kan bli den farligaste konkurrenten till Bourgogne i framtiden. Den är inte särskilt lätt att odla. Den mognar sent, är känslig för frost på våren och röta på hösten. Avkastningen är låg och sockerhalten brukar behöva hjälpas på traven med chaptalisering (sockertillsats). Med alla förutsättningar uppfyllda ger den underbara, väldoftande viner som kan lagras i decennier. I ungdomen hittar man dofter av hallon och jordgubbar. De mogna vinerna har en blommig komplexitet med tryffel, vilt och gödsel i en harmoni som sällan överträffas. Den blandas nästan bara i Champagne där den ger ryggrad åt de kraftigare cuvéerna.
PIPE (Portugal) Fat som används i Portlodges för att lagra/skeppa portvin. Det finns fem typer: Lodge lot fat: 630 l. Douro fat: 550 l. Skeppningsfat: 534,24 l. Hogshead: 267 l. Kvartsfat: 134 l.
PIQUÉ (Frankrike) Syrlig.
PIVNICA (Tjeckien/Slovakien) Vinkällare.
PIVNITA, PIVNITELE (Rumänien) Källare, vinanläggning.
PLAT (Frankrike) Platt.
PLATT Värdeomdöme om vin med bristande syra (och alkohol). Ungefär detsamma som flackt.
PLEIN (Frankrike) Rund.
PLÉNITUDE (Frankrike) Fyllighet.
PLOMB (Frankrike) Bly.
PODGORIA (Rumänien) Vinregion.
POINTE (Frankrike) Botten av en champagneflaska. Mise sur pointe betyder att mousserande viner travats med flaskhalsen nedåt och korken mot den underliggande flaskans botten - ett system som används vid lagring av finare champagner för dégorgement. När en flaska står på huvudet på detta sätt i ro och mörker och i rätt temperatur kan den hålla sig i decennier. Normalt ska champagne inte sparas, men har den förvarats mise surpointe finns det exempel på att den klarat 75 till 100 år. En Pol Roger från 1914 har relativt nyligen visat sin livskraft. Champagnen förvaras med bottensatsen i flaskhalsen. När den fryses och korken skjuts ut får vinet sin dosage om cirka två centiliter. Dosen består vanligen av champagne och rörsocker, men den kan även innehålla konjak eller Mar de Champagne (se Méthode Cbampenoise och Marc). Efter dégorgement (omkorkningen) bör en sådan champagne drickas inom kort. Bubblorna är svaga - de känns mer än de ses.
POINTU (Frankrike) Skarp, vass.
POIRE (Frankrike) Päron.
POIVRE (Frankrike) Peppar.
POLO-SLADKÉ (Tjeckien/Slovakien) Halvsött.
POLOSUCHÉ (Tjeckien/Slovakien) Halvtorr.
POLUSUHO (Bulgarien/Kroatien/Slovenien) Halvtorr.
POLYFENOLER Kemiska beståndsdelar i vin som omfattar antocyaner som ger vinet färg och tannin som ger strävhet
POMEROL (Frankrike) För drygt hundra år sedan ett obemärkt område i Bordeaux - i dag kommer några av Bordeaux största viner härifrån. Vinerna från huvudslottet i Pomerol - Château Pétrus (som i sig är en tämligen ordinär byggnad) - betingar priser i nivå med ett vin av första eru från Médoc, eller ännu högre. Pomerolvinerna är alltså relativt dyra, men å andra sidan håller även en genomsnittlig Pomerol hög kvalitet. Den viktigaste druvan är Merlot, som ger ett runt och mjukt vin, snabbt klart att drickas. Pomerolvinema lyder inte under någon officiell klassificering, men förutom Pétrus producerar slott som I'Evangile, Nenin, Gazin med flera ypperliga viner.
POMMARD (Frankrike) Fransk kommun/vinområde i Bourgognes Côte de Beaune med mjuka, eleganta, fruktiga rödviner. En Pommard skall innehålla minst 10, 5 % alkohol - de bästa ligger kring 1l-12 %.
POMME (Frankrike) Äpple.
PONTAC (Sydafrika) En spännande kvalitetsdruva som kom hit redan på 1700-talet. Är troligen släkt med Petit Verdot. Har stora möjlighet att få en renässans. Vinerna är mörka och sträva med massor av kraft.
PORFYR En rödskimrande bergart med lågt pH-värde. Ger viner med låg syra.
PORRÓN (Spanien) En trekantig läderflaska för vin. Vinet pressas ut i en tunn stråle.
PORTE-GREFFE Rot på vilken sticklingarna är ympade.
PORTUGAL Portugisiska viner introduceras allt mer på våra nordliga breddgrader. Till oss kommer viner av god kvalitet i de något lägre prisklasserna. Portugal producerar 4,5 miljoner hektoliter vin om året på 380 000 hektar mark. Det finns ett otal små vinbönder i Portugal. Den portugisiska vinkonsumtionen ligger kring 90-100 liter per person och år. (Motsvarande siffra i Sverige är drygt 16 liter.) Större delen av konsumtionen består av genomsnittliga bordsviner, men i exporten lägger man vikt vid kvalitet. I norr finns Vinho Verde-området med friska, lätt pärlande vita viner. Portvinet har gjort Dourodalen berömd, men trots det är 90% av vinerna därifrån röda bordsviner, med några få vita undantag. Längre söderut, mitt emellan Lissabon och Oporto, hittar vi Dãovinerna inne i landet och Bairradavinerna ute vid kusten. Det är särskilt de röda vinerna från dessa områden som vunnit popularitet här uppe i norr. De omnämnda områdena är alla avgränsade enligt lag, och vinets standard står under kontroll. Detta gäller även för vinerna från Colares och Bucelas, och för Ribatejo, vars fina odlingar tämligen nyligen fick sina gränser bestämda och alltså nått erkännande som viner av bästa klass. Algarvevinerna återfinns längre söderut. Portugals slagskepp i vinsammanhang utgörs av portvinerna och vinerna från Madeira, men även om man inte förfogar över den senaste tekniken vet man hur man gör fina rödviner. De bästa är fylliga men väl avrundade viner till rimligt pris (vanligen under hundralappen). Vissa viner - som Barca Velha från Douro - är dock högt värderade och betingar tresiffriga belopp. Den portugisiska vinodlingen går åtminstone ett par tusen år tillbaka i tiden. Bland annat tack vare krigen mellan England och Frankrike har utvecklingen fått engelsk hjälp på traven - inte minst inom portvinets område.
PORTUGIESER Den mest odlade blå druvsorten i Tyskland, som trots sitt namn inte härstammar från Portugal utan från trakten kring Donau i Österrike. Den ger mycket ordinärt och mycket lätt rödvin som under dåliga år ofta blandas i alltför syrarikt vitt vin.
PORTUGISISK EK Quercus gariana. Ek till fat (Quercus gariana) är kommersiellt mycket mindre intressant i Portugal än den förkrympta  storleken (Quercus suber), men den förstnämndes ved med medeltäta fibrer har goda aromegenskaper. De portugisiska producenterna föredrar den därför att den är mycket billigare än fransk ek.
PORTVIN (Portugal) Starkvin från Dourodalen. Den årliga produktionen är ungefär 500 000 hektoliter och bygger på ett urval av de bästa vinerna från Alto Douro i norra Portugal. De förnämligaste portvinerna är tawny och vintage. En äkta tawny är ett vin som lagrats mycket länge och vars färg därmed blivit "tawny", det vill säga tegelfärgat. Vintage är ett portvin från ett särskilt bra år. Vinet buteljeras efter ett par år och utvecklas sedan under de följande tio till femton åren, innan det når sin höjdpunkt. I en mycket gammal vintage kan det finnas en bottensats, och vinet måste i så fall dekanteras innan det dricks. I övrigt är all annan port blandviner, och det är shippers uppgift att blanda vinerna så att de far just den svällande kraft och heta sötma som kännetecknar vinet. De bästa vinerna är dyra, men portvin som kostar hälften så mycket ger ingen aning om varför dessa viner blivit så berömda. Att ett gott portvin är så kraftigt beror på tillverkningssättet. Druvorna växer på branta sluttningar längs floden Douro, drygt 100 kilometer öster om staden Oporto. När jäsningen kommit ordentligt igång i de många quinta, som vingårdarna kallas, tillsätts 77-procentig sprit. Med detta stoppas jäsningen, samtidigt som man försäkrar sig om att slutprodukten innehåller 20% alkohol. Även om en vintage alltid kommer ur en bestämd årgång är den sammansatt av flera olika viner, gjorda på många olika druvvarianter. Större delen av vintage-vinerna växer längs floden Corgo, en biflod till Douro. Det förnämligaste området är Alto Corgo, men även Baixo Corgo duger bra. Exakt vilka druvor som ingår i en vintage port är det svårt att säga, det är först nyligen som man börjat plantera de olika sorterna var för sig. En vinodling innehåller kanske tiotalet olika sorter. Medan vintage port som sagt åldras på flaska mognar de andra på fat och tappas upp först när de är klara att drickas. För vissa går det snabbt - så blir till exempel en full port till. Andra sparas i tio till tjugo år och blir den tidigare nämnda tawny port. Portvin går under ett tiotal olika beteckningar, varav en av de mer seriösa är Late bottled Vintage, ett vin vars vintagekaraktär kommer fram först senare. När ett vin är fyra år gammalt kan det lokala portvinsinstitutet ge det rätt att bära beteckningen. Det förses då även med en årgångsuppgift. Vintage-Style och liknande uttryck saknar däremot betydelse. Ruby port är ett ganska ungt vin. Det finns även vita portviner - både söta och torra. Portvinshusen är starkt brittiskt influerade; det var ju britterna som för ungefär 300 år sedan började med dessa viner. Numera arbetar människor från många nationer med portvinerna, inte minst portugiserna själva. Den slutliga lagringen och blandningen sker i Vila Nova de Gaia, Oportos grannstad på södra sidan av Douro.
PORTVINSTRATT Ett elegant hjälpmedel, oftast i silver och lika användbart till rödvin. Gamla portvinstrattar är också samlarobjekt. Förr nödvändig vid dekantering. Med modern filterpåse blir oftast resultatet bättre, dock ej lika elegant.  
POTENT Alkoholstarkt och därför kraftigt.
POUILLY-FUISSÉ (Frankrike) Ett torrt vitt vin från Mâcon i Bordeaux, se även Solutré.
POUILLY-FUMÉ (Frankrike) Anmärkningsvärt vitvin från Loiredalen, oftast torrt men i stora år med en aning sötma. Benämns även Pouilly- Blanc-Fumé.
POUILLY-LOCHÉ (Frankrike) Torrt vitt vin från byn Loché, som gränsar mot området Pouilly-Fuissé utan att tillhöra det.
POUILLY-SUR-LOIRE (Frankrike) Liten stad vid Loire i området Pouilly-Fumé, centrum i ett vindistrikt varav större delen är planterat med den medelmåttiga druvan Chasselas, resten med den förträffliga druvan Sauvignon Blanc, som här kallas Blanc-Fumé (inte Fumé Blanc!). Det vin som görs på druvan Chasselas är hyfsat gott, friskt och tilltalande, men utan särdrag. Vinet säljs som Pouilly-sur-Loire. De mycket bättre viner som görs på Sauvignon Blanc går under namnet Pouilly-Fumé.
POULSARD Juras berömda druva med ljusrött skal och saft i samma färg som ger ett fint och bouquetrikt "vin gris".
POURPRE (Frankrike) Purpurröd.
POURRITURE NOBLE (Frankrike) Ädelröta, Botrytis cinerea, svamp som livnär sig på vattnet i druvan. Viner av dessa druvor blir koncentrerade och söta som Sauternes. Tyska: Edelfäule. Engelska: Noble Rot.
POZNA TRGATEV (Slovenien) Motsvarande Spätlese.
PRÉCOCE (Frankrike) Tidigt moget" - uttrycket används om både vin och druvor. Ett vin som är précoce är ett som snabbt är klart att drickas och som inte vinner på att lagras.
PROSECCO Denna vita druva ger en stor mängd högst ordinärt italienskt mousserande vin.
PRÄDIKATSWEIN (Eller Qualitätswein besonderer Reife und Leseart) (Österrike). Innefattar följande nivåer: Spätlese, Auslese, Eiswein, Beerenauslese, Ausbruch och Trockenbeerenauslese.
PREMIER CRU (Champagne) Växtplats som får 90-99 % betalt för sina druvor.
PREMIER CRU I Bordeaux de högst sorterade vingårdarna (slotten), i Bourgogne nivån närmast under Grand Cru.
PREMIER CRU (Schweiz) Alla viner från framställarens egna vingårdar.
PREMIER CÔTES DE BORDEAUX (Frankrike) Den del av Bordeaux som utgörs av Garonnes norra strand mellan Bordeaux och staden Langon. Både röda och vita viner produceras, varav de sistnämnda oftast är är bland de behagligaste, och mest prisvärda, röda Bordeauxvinerna.
PREMIEUR (Frankrike) Mycket ungt vin t.ex. om årets Beaujolais.
PRESSOIR (Frankrike) Vinpress.
PRESSVIN Rött vin som pressats från skalresterna i karet sedan det självrunna vinet har tappats av. Lagras på särskild fat för inblandning.
PRILEZITITOSSTNI VINO (Tjeckien/Slovakien) "Vin för alla tillfällen", vardagsvin.
PRIMEUR (Frankrike) "Nyhet/den första" - används som beteckning på en snabb produktion av viner i klassen Fin de Pays och motsvarande - viner som fruktiga och friska når marknaden i november, vanligtvis i Beaujolais. Primeur motsvarar beteckningen Noveau. När ett vin säljs en primeur rör det sig om något helt annat: köp av kostbara viner medan de fortfarande lagras på fat. Priserna är reducerade, men producenten vinner likviditet och räntefrihet.
PRIMITIVO (Italien) Vin som produceras i Italiens stövelklack - ett över- raskande gott rödvin som huvudsakligen används till blandning med andra viner.
PRIMÄRAROMER Hänför sig till de fruktiga egenskaperna hos druvan, och det är genom dessa som druvsorter lättast identifieras. Sådana aromer hittas enklast hos mycket unga viner eller hos viner gjorda av mycket aromiska varianter som dricks unga (t.ex. viner från Alsace och Tyskland). Se även Sekundär- och tertiäraromer.
PRIRODNÉ VINO (Tjeckien/Slovakien) Naturvin.
PRIRODNO (Kroatien/Slovenien) "Naturrent".
PRIVATE BIN (Australien/Nya Zeeland) Markerar en ytterligare selektion av högklassigt vin från BIN.
PROBIRNA BERBA (Kroatien/Slovenien) Motsvarande Auslese.
PROBIRNA BERBA BOBICA (Slovenien) Motsvarande Beerenauslese.
PROCENT På etiketten anges hur många procent alkohol vinet innehåller. Procenten räknas dock inte lika överallt. I några länder anges volymprocent, i andra viktprocent. I Sverige används numera genomgående volymprocent. Eftersom alkoholens massa är 0,8 av vattnets motsvarar viktprocenten volymprocenten gånger 0,8. Ex. ett vin med 10 volymprocent alkohol håller alltså 8 viktprocent. Se även Alkoholstyrka. 
PRODUTTORE (Italien) Vinproducent.
PRODUIT (Frankrike) Produkt.
PROIZVEDENO I BUTILIRANO PRI PROIZVODITIELJA (Bulgarien) Producerat och buteljerat hos producenten.
PROIZVEDENO U VINARIJI (Jugoslavien) Producerat av.
PROIZVEDENO U VIASTITOJ VINARIJI POLJOPRIVREDNE ZADRUGE (Jugoslavien) Framställt i namngivna kooperativa källare.
PROPRIÉTAIRE-RÉCOLTANT (Frankrike) Ägare-odlare.
PROPRIÉTÉ (Frankrike) Egendom.
PROSECCO (Italien) Lätt mousserande vin - säljs ofta i vanliga flaskor (alltså inte champagneflaskor) med korg, även med grimma. En prosecco kan vara livlig, friskt och mycket god.  Populär bland annat i Tyskland.
PROVENCE (Frankrike) Vacker del av södra Frankrike där man producerar både röd-, vit- och roséviner. Rosévinerna är populära både här och utomlands. De röda vinerna är ofta fruktiga och lättdruckna. Utöver de viner som säljs i de märkliga kurviga flaskorna säljs de röda vinerna numera även i Bordeauxflaskor.
PROVSMAKNING Diskutera gärna både mat och vinval, med en sommelier (vinkypare) eller någon annan på restaurangen. Restaurangpersonalen vet normalt mer om rätterna och vinlistan än vad du gör. Be att få flera vinalternativ. Lockas inte att köpa ett dyrare vin än du önskar. Fråga gärna om vin glasvis. En fördel om man väljer skiftande menyer. Godkänn ditt vinval innan flaskan öppnas. Låt alltid flaskan öppnas vid bordet. Titta gärna på korken, men du behöver varken lukta eller klämma på den. Dofta och smaka på vinet, det är då du avgör om vinet är bra eller defekt. Det är du som bestämmer om vinet ska dekanteras eller ej. Vinkyparen kan dock föreslå detta.
PRUNE (Frankrike) Plommon.
PRUNEAU (Frankrike) Katrinplommon.
PUANTEUR (Frankrike) Dålig lukt.
PUISSANT (Frankrike) Mäktig.
PUISSEGUIN-SAINT-ÉMILION (Frankrike) Ett av Saint-Émilions många sidodistrikt. Vinerna är robusta, fulla av kropp och rimliga i pris. Hälften av Puisseguins produktion säljs till Danmark - något att prova utöver ölet på en Danmarksresa.
PULCIANELLA (Italien) Liten, fyrkantig flaska (ftasco) omspunnen med bast. Orvietos viner tappas på sådana flaskor, även om även vanliga flaskor används.
PULIGNY-MONTRACHET (Frankrike) By i Côte de Beaune, som tillsammans med grannbyn Chassagne-Montracket producerar ett torrt, fylligt vitvin vilket anses vara Frankrikes bästa.
PULP Fruktköttet i druvan.
PUNCHEON Fat för förvaring av cognac, rom och skotsk whisky. Varierande rymd, vanligen 545 liter.
PUNJENO U (Kroatien/Slovenien) "Tappat av".
PUNT Upphöjning i botten på vin- eller champagneflaska.
PUR (Frankrike) Ren.
PUPITRE Ställning för förvaring av champagneflaskor upp och ned i samband med remuage.
PURPURRÖD Blåaktig röd färgnyans för beskrivning av ungt vin.
PUTTONYOS Mått använt för övermogna druvor i Tokajerdistriktet i Ungern. Ju fler puttonyos som tillsätts vinfatet, desto högre kvalitet på det söta vinet. Antalet puttonyos anges på etiketten, vanligen upp till 5.
PUVODNI PLNENI (Tjeckien/Slovakien) Originaltappat.
P.X. Se Pedro Ximenéz.

 

Gå vidare till begynnelsebokstav Q