TABERNA (Spanien) En bar där vin serveras.
TABLE (Frankrike) Bord, Vin de Table, vanligt bordsvin.
TÂCHE, LA (Frankrike) Framstående vingård i kommunen Vosne-Romanée i Bourgogne med téte-de-cuvée-rödviner som är sällsynt mjuka och har en överväldigande bouquet.
TÂCHE (Frankrike "Fläckigt" - uttryck om vitvin som av en eller annan orsak blivit en aning ljusrött, exempelvis genom att ha förvarats i ett fat som tidigare innehållit rödvin.
TAFELWEIN (ELLER TISCHWEIN) (Österrike) Minsta mustvikt 13 grad KMW (63 Ö).
TAFELWEIN (Tyskland) Det tyska EU-begreppet för bordsvin. "Vin de Table". En term för de enklaste vinerna. Kan också finnas på kvalitetsviner som t.ex. inte produceras på godkänd druvsort.
TAIN L´HERMITAGE (Frankrike) Obetydlig stad mitt i Rhônedalen. Är bekant därför att de framstående Hermitagevinrankorna, röda och vita, växer i bergen inte långt härifrån.
TALBOT, CHÂTEAU (Frankrike) "Slottet" liknar inte ett slott utan snarare en stor bondgård och ligger i St. Julien, Haut Médoc. Förnämligt rödvin i fjärde eru.
TALENCE (Frankrike) Förort till Bordeaux som har växt fram där de förnäma Graves-slotten ligger. Talence innehåller tre kända vinegendomar: Château La Mission Haut-Brion, Château La Tour-Haut-Brion och Château Laville-Haut-Brion. Graves är framstående både inom röda och vita viner.
TALENTE (Italien) Beteckningen för viner tillverkade enligt "champagnemetoden".
TANK De flesta viner kommer ur tankar - och inte från träfat - när de buteljeras. Alla viner spenderar en del av sin tid i en tank. Förr i världen var det behållare av trä och cement. Fortfarande är det vanligt med epoxybehandlade cementtankar, men nya installationer är av stål och glasfiber. Detta är ett framsteg på hygienens område och ger generellt bättre viner.
TANKPEZSGÖ (Ungern) Méthode Charmant (kolsyrat vitt vin).
TANNAT (Frankrike) Blir mer och mer vanlig i Sud-Ouest. Ger de mörka, sträva vinerna från Madiran, bl.a. från det kända Ch. Montus. Odrickbart kärva som unga, behöver åratal för att öppna sig. Tannat har blivit något av en trenddruva bland vinkännare.
TANNIN Olika garvsyror, som finns i skal, kärnor och stjälkar samt i någon mån avges av nya ekfat. Garvsyran är en viktig beståndsdel i smakrika röda viner. Garvsyran i vinet bryts ner när vinet lagras. Vissa druvsorter innehåller mer garvsyra än andra och ger då ofta långlivade viner, som får särskilt lockande egenskaper när tidens tand rundat av dem. Bordeauxviner innehåller mer garvsyra än viner från Bourgogne - och med hjälp av detta kan man ibland skilja dem åt (gäller till exempel unga viner). Garvsyran, som har en torr, något besk smak (särskilt hos unga viner) och en lätt adstringerande (sammandragande) effekt på slemhinnorna i munnen, ger med tiden ryggrad och karaktär åt vinet.
TARDIVE (Frankrike) Avser i Alsace sent skördade druvor och motsvarar alltså tyskarnas Spätlese.
TARRAGONA (Spanien) Spanskt vinområde söder ont Barcelona med betydande produktion av ordinära röda konsumtionsviner samt ett rött starkvin som i Spanien heter Priorato och som exporteras under namnet Tarragona.
TASSE Se garvsyra.
TASTEVIN (Frankrike) Grund vinprovningskopp. (Kan uttalas både med hörbart - vanligen - och stumt s).
TASTEVINAGE (Frankrike) Viner utvalda av brödraskapet La Confrèrie Chevaliers du Tastevin. Det är en rekommendation, men vinet behöver inte vara särskilt gott. Har särskild etikett.
TAREFA DE BARRO (Portugal) Stor stengodsamfora som används för att jäsa vin.
TARTARIC ACID (USA/Australien/Nya Zeeland) Vinsyra.
TAVEL (Frankrike) Frankrikes best berömda rosévin, som produceras i området kring staden med samma namn väster om Avignon i Rhônedistriktet. Vinet görs på sju olika druvor, huvudsakligen Grenache.
TAWNY Portvin, som regel äldre och av bättre kvalitet, lagrat varierande längd i ekfat, varvid färgen bleknar mot gulbrunt.
TEGELRÖD Färgbeskrivning av moget vin. Röda viner ljusnar och blir som regel alltmer tegelfärgade med stigande ålder.
TEINTURIER Druvsort med starkt färgad saft som används för att ge färg åt enkla viner.
TEKNISK VINPROVNING En teknisk vinprovning är, till skillnad från "hedonisk vinprovning" till för professionella, och dess främsta syfte är att bedöma vin ur kommersiell synpunkt. Den skall för det första fastställa om vinet har några defekter och för det andra om det har typiska egenskaper för sin appellation och tillfredsställer vissa kvalitetskrav.
TEMPERATUR För viner som läggs ner i en vinkällare ligger den ideala temperaturen vid 13° C. Det är önskvärt att de viner man sparar förvaras vid någorlunda konstant temperatur, men hemma behöver man inte ta så allvarligt på det. Viktigaste är att viner ligger mörkt och stilla och inte alltför varmt. Går temperaturen upp till 18-20° C innebär det framför allt att vinet utvecklas snabbare. Gradvisa temperaturändringar kan tolereras, men har man förnämliga viner i sin ägo gör man klokt i att förvara dem på det mest korrekta sättet. Vid servering föredrar de flesta att rödvinerna har rumstemperatur, 20-22°. Serverar man ett rödvin varmare blir det unket i smaken. Det mest korrekta är att servera vinet vid I8º C. De flesta tycker nog att vinet då är något kyligt, men temperaturen stiger snabbt när vinet hamnat i glaset. Vinet ska serveras svalare på sommaren än på vintern. Många röda viner - till exempel Beaujolais - kommer bäst till sin rätt om de håller kring 14° C när de kommer på bordet. Att rödviner generellt ska serveras något varmare än vita viner beror på att molekylerna är tyngre, vilket betyder att det krävs en högre temperatur för att bouqueten ska frigöras. Snabbuppvärmning vid elementet rekommenderas inte, utan ta i stället in vinet i stugvärmen några timmar innan det ska serveras. Vad gäller vita viner ska de serveras iskalla endast om man vill dölja deras dåliga kvalitet. Ett gott vitt vin kan mycket väl serveras vid 10-12° C. Även champagnens smak framgår bäst när den har denna temperatur. Även om champagnen serveras från en ishink når den snabbt denna temperatur när den kommit i glaset. Även starkviner kommer bäst till sin rätt om de serveras relativt svala.
TEMPÉRATURE (Frankrike) Temperatur.
TEMPERÉ (Frankrike) Tempererat.
TEMPRANILLO Tempranillo är tillsammans med Garnacha den viktigaste ingrediensen i vinerna från Rioja i norra Spanien. Den trivs bra i de svalaste delarna Rioja Alta och Alavesa och står för ungefär 40% av arealen i regionen. Den har ofta problem med för låga syranivåer och kan ge ett ganska platt vin om den utsätts för höga temperaturer. Tempranillo är ganska tunnskalig och mognar tidigt. Namnet kommer av "temprano" som är spanska för tidig. Vinerna blir lätta och eleganta och behöver blandas med Garnacha och Mazuelo för att få den nödvändiga tyngden för längre lagring. Spridningen är begränsad. Man hittar den egentligen bara i Spanien och Portugal under olika synonymer. I Katalonien blandas den av bl.a. Miguel Torres med druvor som Monastrell och Cabernet Sauvignon under det lokala namnet Ull de Llebre. Den är vanlig i den stora bulkvinsregionen La Maneha, där den blandas med vita Airén (som för övrigt är världens mest odlade druva). Ibland med förvånansvärt goda resultat, i synnerhet i Valdepeñas, den bästa delen av La Maneha. Den förekommer i Portugal både i det storproducerande distriktet Alentejo och som en av portvinsdruvorna i Douro under namnet Tinta Roriz. I Rioja använder man traditionellt nya fat av amerikansk vitek som ger en speciell smak åt vinerna. Den kraftiga vaniljkaraktär de flesta Rioja-viner får av den nya eken, döljer tyvärr ofta de ingående sorternas specifika druvegenskaper. Men den eleganta, mjuka fruktigheten hos Tempranillo brukar ändå kunna framhävas väl i de bästa husens viner.
TENDRE (Frankrike) Mild.
TENEMENTI (Italien) Gård eller egendom.
TENUTA VINICOLA (Italien) Större vinegendom med byggnader och vinodlingar, motsvarar Château och Domaine..
TÉRÉBENTHINE (Frankrike) Terpentin.
TERLAN/TERLANO (Italien) Ett vitt vin, ett av de bästa &ån italienska Tyrolen, som produceras kring byn Terlano mellan Bolzano och Merano. Vinet säljs på slanka, axellösa flaskor.
TERMELL (Ungern) Tillverkare, vinproducent.
TERMELTE... (Ungern) Tillverkat (av) ...
TERMENO (Italien) Staden, som anses vara den väldoftande Traminerdruvans ursprungliga hemort, ligger i italienska Tyrolen. Den hette före 1918 Tramin.
TERNE (Frankrike) Beteckning för ett vin utan karaktär.
TEROLDEGO (Italien) En inhemsk blå druva från Trentono-Alto Adige med tjockt blåaktigt skal. Den är produktiv och ger ett mörkfärgat rödvin med karakteristisk arom och matiga hallontanniner som mildras med åren och får en len finess med viol i. Tack vare det har den varit en värdefull komponent i blandningar, men efter hand görs fler druvspecifika viner och den har rent av börjat marknadsföras som ett förstklassiskt bordsvin.
TERRA ROSSA "Den röda jorden" i Italien, leraktig ibland med flintainslag.
TERRAVIN (Schweiz) Kvalitetsetikett för Dorinviner från Vaud.
TERREAUX (Frankrike) Jordig.
TERROIR Jord, mark, se jordkaraktär.
TERTIÄRAROMER Uppkommer först under lagringsperioden i fat eller behållare (oxidation) eller efter en period av lagring på flaska. Se även Primär- och sekundäraromer.
TÊTE DE CUVÉE (Frankrike) Obestämd, äldre term om de bästa vinerna i en appellation.
TETRE, CHÂTEAU DE (Frankrike) Slott av tredje cru i Haut Médoc.
THERMOLISATION Partiell pastörisering vig 45ºC.
THOMPSON SEEDLESS (USA) Den vanligaste druvan för vin i Kalifornien ända in på 70-talet. Odlas fortfarande i stora mängder främst för russinproduktion.
THORSTENSSON, LARS (Sverige/Frankrike) V&S Domaine Rabiega, Provence, Frankrike. Vinmakare på "hela Sveriges vingård".  Domaine Rabiega som köptes av Vin & Sprit 1986. Thorstenssons "Clos d'Iére" Cuvée 1 är mycket uppmärksammad av bl.a. franska Gault & Millau. Thorstensson experimenterar flitigt. Han har skrivit boken "Vinmakning".
THURANCÉ (Frankrike) Kommun i Coteaux de Layon, där man producerar ett förnämligt, sött Loirevin.
THUSTRUP, PETER (Sverige/Frankrike) Vins Rares Peter Thustrup, Paris. Framgångsrik internationell vinhandlare specialiserad på äldre årgångar franska kvalitetsviner samt egna cuvéer under etikett: "Peter Thustrup Collection" som ibland säljs på svenska Systembolaget och i synnerhet i Japans bästa vinbutiker. Butik på 30, ave. de l'Opéra i Paris.
THYM (Frankrike) Timjan.
TIÈDE (Frankrike) Ljum.
TINAJA (Spanien) Stora stengodsamforor som används för att jäsa och lagra vin. I distriktet Valdepeñas är finns det en allé in mot staden som pryds med dessa historiska reliker. De används dock fortfarande, bland annat i Montilla. Här går man på ett träbjälklag i bodegan och ser bara den översta delen av tinajan.
TINTA (Portugal) "Färgat", ord som ingår i många druvbeteckningar i Portugal. Tinto med avseende på rödvin.
TINTA AMARELA (Portugal) En viktig portvinsdruva (blå).
TINTA BARROCA (Portugal) En av hjälpdruvorna (blå) som ger portviner. Används oftast för att mjuka upp vinerna. Vanlig som starkvinsdruva i Sydafrika.
TINTA CÃO (Portugal) Blå portvinsdruva av utmärkt kvalitet men nästan utrotad p.g.a. sin dåliga avkastning. Ger finstämda, komplexa viner med stor arom. En viss pånyttfödelse kan skymtas i Dourodalen. Möjligen kan modern kloningsteknik ge druvan en renässans.
TINTA NEGRA MOLE (Portugal) Den utan konkurrens största druvan på Madeira. Har länge varit basen för Madeiras vintyper, där namnen (Sercial, Bual etc.) egentligen avsåg druvsorter. Medelgod kvalitet. Ersätts gradvis med de "rätta" druvsorterna.
TINTO (Spanien/Portugal) "Färgat", rött. Vino Tinto, rödvin.
TIPICO (Italien) Vini tipici är italienska för viner av lantvinskvalitet, alltså ganska långt ner på kvalitetsskalan - men dock men en viss karaktär från den trakt där vinet kommer från.
TIRAGE Tappning från fat till flaska. Vid méthode champagneoise tappning av det stilla vinet på flaska tillsammans med sockerjästlösningen (liqueur de tirage).
TIRE-BOUCHON (Frankrike) Korkskruv.
TITICINO (Schweiz) I denna italiensk-språkiga södra del Runt städerna Bellinzona, Locarno och Lugano tillverkar man de flesta och bästa röda vinerna på Merlotdruvan. Vinet är mjukt, saftlikt och genom sin ringa garvsyra mycket lättdrucket. Det har en hyfsad balans mellan fruktsyrorna.
TJURBLOD Se Egri Bikaver.
TOBAK Bordeauxviner på Cabernet-druvorna har ofta inslag av tobak som en del av smakpaletten.
TOCAI FRIULANO (Italien) Den mest odlade vitvinsdruvan i Friuli. Ger tämligen neutrala viner med en charmig doft. År inte släkt med några ungerska druvor, vad man vet.
TOKAJER (Ungern) Vin från Tokay.
TOKAY (Ungern) Berömt vinområde i norra Ungern, besjunget i många operetter och framför allt känt för sina söta, fylliga vita viner - som bra år är bland världens bästa.Den koncentrerade tokajern heter Tokaj Eszencia. Ordet aszu som tillfogas tokajernamnet motsvarar tyskans Auslese. Ju större andel pourriture noble-vin ett Tokay aszuvin innehåller desto finare är det. Mängden druvor med ädelröta anges i puttonyos. Det ska helst vara mellan 3 och 5 puttonyos i en Tokay aszu. Ju flera puttonyos, desto sötare vin. Vanlig tokajer benämns Szamorodni. Tokay d'Alsace har inte att göra med den ursprungliga ungerska tokajern (se Pinot Gris), och EU-reglema sätter stopp för användningen av Tokaynamnet.
TOMT Motsvarigheten till urholkat - smaklöst och ointressant.
TONEL, TONEIS (Portugal) Stort vinfat för 13-25 "pipes".
TONEAU (Frankrike) Volymmått i Bordeaux. Används i handel och statistik. Motsvarar fyra barriques, d.v.s 900 liter.
TONNE (Frankrike) Fat/tunna/tank utan bestämd volym.
TOPP Den tidsperiod då vinet smakar som bäst. Mycket subjektivt.
TORRES, MIGUEL (Spanien) Spaniens dominerande vinpersonlighet. Ledare av familjeföretaget Miguel Torres som från sin moderna anläggning i Villafranca del Penedés, Katalonien, producerar en lång rad kvalitetsviner med röda Gran Coronas Black Label, Mas la Plana i topp. torres är också etablerad i Chile och Kalifornien.
TORRT Vin med maximal sockerinnehåll av 4 g/liter.
TOSCANA (Italien) Viktigt rödvinsproducerande område kring Florens, först och främst innefattande Chiantiregionen. Också berömt för sin olivolja - det typiska toscanska landskapet består av rader av vin åtskilda av olivlundar. I Toscana gör man viner som Chianti, Brunello di Montalcino, Vino Nobile di Montepulciano, Vernaccia di san Gimignano m.fl.
TOUR BLANCE, CHÂTEAU LA (Frankrike) Fransk vinbruksskola där man producerar en förnämlig Sauternes.
TOUR-CARNETY, CHÂTEAU LA (Frankrike) Haut-Médoc-vin i flärde cru.
TOUR-DU-PIN-FIGEAC, CHÂTEAU (Frankrike) Grannegendom till det berömda Saint-Émilion-vinet Cheval Blanc, grand cru classé.
TOUR FIGEAC, CHÂTEAU LA (Frankrike) En grand cru classé från de sandiga grusmarkerna i norra  Saint-Émilion.
TOUR-HAUT-BRION , CHÂTEAU LA (Frankrike) Förnämligt Gravesvin. 
TOURIGA FRANCESA (Portugal) En viktig portvinsdruva där den hjälper till att balansera fram en aromatisk doft. Populär som rosévinsdruva.
TOURIGA NACIONAL Denna lilla druva är utan tvekan en av vinvärldens mesta doldisar. Odlad i Portugal och Australien enbart, är den pominsdruvan "par excellence" i anseende. Med små, tjockskaliga här och mycket låg avkastning är den nära nog värd sin vikt i guld. Tyvärr delar Touriga Nacional sitt öde med många andra gamla lokala, högt ansedda sorter i Europas vingårdar. Gradvis ersatt med druvsorter som visserligen ger mindre koncentrerade viner, men i gengäld tre-fyra gånger mer vin. I Dão var den förr det tillskott av komplex smakrikedom som gjorde dessa viner både lagringsbara och välstrukturerade. Touriga Nacional är druvan bakom de stora portvinsårgångarna på 20- och 30-talen som i dag betingar fantasipriser på vinauktioner. Med sin kraftiga konstitution ger den mycket mörka, sträva viner med en vild läder och mullbärsdoftande arom. Dagens portviner är nästan uteslutande baserade på druvblandningar. Andelen Touriga och, likaledes högklassiga, lågavkastande Tinta Cão, är naturligtvis en kostnadsfråga för portvinsbusen. Dessa verkar heller inte nämnvärt intresserade av 80-tals-tendensen att betona druvsorten på såväl etikett som i marknadsföring. 1979 inleddes en klonselektion i Douro- dalen i syfte att öka druvans avkastning och genomsnittliga sockerhalt. I denna oländiga vinterräng, verkar druvan inte på något sätt hotad. Snarare tyder allt på att Touriga kan bli viktig även i bordsvinsdistrikten, en funktion som Cabernet Sauvignon har i södra Frankrike, nämligen förbättrande druva.
TOURRAINE (Frankrike) Provins i Loiredalen kring staden Tours med de flesta av de berömda Loireslotten och med många goda viner (röda, vita och rosé). Större delen av Tourrainevinerna dricks lokalt.
TRABEN-TRABACH (Tyskland) Tvillingstäder vid Mosel, nedanför Bernkastel. Kända för sina förnämliga vitviner.
TRAMINER Annat namn på Gewürztraminer, känd och utbredd vitvinsdruva som är vanlig i Alsace, Tyskland, Sydtyrolen och Kalifornien och på andra håll. Druvan ger ett vin med särpräglad arom och bouquet, oftast mjukt och med bara någon syra. Särskilt förnämlig är Gewurztraminer från Alsace.
TRAPEZNO VINO (Bulgarien) Bordsvin.
TRASEGA (Portugal) Omdragning av vin för att skilja det från fällningen.
TREBBIANO (Italien) Spridd vitvinsdruva i Italien, även känd under namnet Ugni Blanc. Det är också denna druva som ger de väl ansedda Cassisvinema från Provence deras karaktär. Även det viktigaste grundvinet i Cognacområdet.
TRENTINO (Italien) Ett naturskönt område som sträcker sig upp längs den smala Adigedalen i Alperna. Här produceras 140 miljoner liter vin om året, varav många är goda. Det ursprungligen österrikiska området heter i dag Trentino-Alto-Adige.
TRESTER (Tyskland) Beteckning för Marc.
TRI, TRIE Plockning i omgångar av övermogna druvor vid framställning av "ädelsöta" viner.
TRIAGE Utrensning för hand av defekta druvor från klasarna.
TRITTENHEIM (Tyskland) By i Mittelmosel, ett av de kända vita vinerna härifrån är Trittenheimer Apotheke.
TROCKEN (Tyskland) Torrt. Max restsocker 9 g/l.
TROCKENBEERENAUSLESE (Österrike) Ett av Prädikatsvinerna. Skrumpna, ädelrötade druvor med minst 30 grad KMW (150 Öchsle).
TROCKENBEERENAUSLESE (Tyskland) Vin från druvor med ädelröta (Edelfäule), "botrytis-viner". Ibland endast övermogna druvor. Minste mustvikt 150 Öchsle, minsta alkoholhalt 5,5 % vol.
TROIS GLORIEUSES, LES (Frankrike) Det tredje veckoslutet i oktober, som är viktigt i Bourgogne. Då sker den stora vinauktionen till förmån för Hospice de Beaune i Beanne. Årets unga Beaujolaisviner gör sin debut, och på Clos de Vougeot möts världens förnämsta högtidsdräkter vid en sjurätters middag med vin, arrangerat av Le Confrérieres de Chevaliers du Tastevin.
TROISIÈME CRU (Frankrike) I Bordeaux de tredje högst sorterade vingårdarna (slotten).
TROJA (Italien) Rödvinsdruva från södra Italien.
TROLLINGER En blå druva som i stort sett bara odlas i Württemburg. den ger friskt och fruktigt rödvin.  
TRONÇAIS EK Quercus sessilis. Denna ek har tätast fibrer av alla och tillsammans med vosgeseken den högsta tanninhalten. Den lämpar sig utmärkt för långvarig lagring på grund av sina dämpade aromämnen och har länge varit eftertraktad.
TROPLONG-MONDOT,  CHÂTEAU (Frankrike) St-Émilion-vin, grand eru classé.
TROTANOY, CHÂTEAU (Frankrike) Förnämlig egendom i Pomerol, vars viner vid blindprovning ofta förväxlas med det dubbelt så dyra vinet från Petrus.
TROTTEVILLE, CHÂTEAU (Frankrike) Stort, ädelt Saint-Émilion-vin med finess.
TROUBLÉ (Frankrike) Uttryck för ett tvivelaktigt, oklart vin.
TROUSSEAU GRIS En vit druva som nu odlas mer i Kalifornien och på Nya Zeeland än i sin hemtrakt, norra Jura. Den är ännu en av de druvor som felaktigt har fått namnet Riesling påhängt i nya världen.  
TRUFFE (Frankrike) Tryffel.
TRYCKTANKPROCESS Se Cuve close.
TRÄDOFTER Doft av ceder, en, ek, kåda, terpentin, barr o.s.v.
TRÄIGT Ett intryck av gammalt trä i vinet - bör inte blandas ihop med ek = ny ek. Inte alls samma sak som ruttet trä som är ett fel.
TRÖTT Slappt, svagt och glanslöst.
TUFF En grov struktur som beror på extrem garvsyra.
TUFF En slags kalkhaltig lera med stora vulkaniska inslag, vanlig på många håll i Italien och bekant från Loire
TUFO (Vulkanisk bergart i Italien), Se "tuff".
TUGGBART Värdeomdöme om vin med hög viskositet och extrakthalt, som är kraftigt och fyller munnen väl.
TUILÉ (Frankrike) Tegelfärgat. Tecken på ett åldrande vin.
TUNGT Värdeomdöme om vin som är kraftigt i allmänhet men framförallt är alkoholstarkt.
TUNISIEN Detta tidigare franska område i Nordafrika producerar en del behagliga viner - röda, vita och rosé. Utöver bordsvinerna finns vitvinet Vin Muscat de Tunesie, som håller 17% alkohol.
TUNT Värdeomdöme om vin som har ringa alkohol och extrakt och som har kort eftersmak.
TURKIET Landet har en stor produktion av bordsdruvor. 567 000 hektar är planterade med vinstockar och produktionen av vin uppgår till 400 000 hektoliter årligen. Eftersom turkarna är muslimer dricker de normalt inte vin, och den inhemska konsumtionen är mindre än l liter per person och år. Den turkiska vinkulturen går tusentals år tillbaka i tiden. Man har druckit vin här i minst 4000 år. Man har hittat vinkällare i de underjordiska städerna i Kappadokien i Anatolien.
TYROLEN Se Trentino.
TYSKLAND Är världens nordligast belägna vinland av betydelse. Bara en procent av ytan, det vill säga ungefär 104 000 hektar, är planterad med vin - och av denna areal är 85 % planterade med vitvinsdruvor. Avkastningen är 90-100 hektoliter per hektar, och totalt produceras uppe- mot 10 miljoner hektoliter vin årligen. En miljon hektoliter exporteras. När alkoholskatten i Sverige relaterades mera direkt till alkoholinnehållet sjönk priserna på de relativt alkoholsvaga vita tyska vinerna, som snabbt ökade i popularitet. Dock finns det också mycket dåligt tyskt vin på systemet - och även i Tyskland. Framför allt de nya vinhusen har gjort inköp av tyska viner i Sverige till ett hasardspel, vilket även framhållits av flera av tidningarnas vinskribenter. Förhoppningsvis stabiliserar sig sortimentet så småningom. En miljon av Tysklands innevånare lever av vinindustrin. Det räcker med att förfoga över tio kvadratmeter vinodling för att man ska vara tvungen att registrera sig enligt de tyska vinlagarna. Vin har odlats i Tyskland under ett par årtusenden, och på grund av landets svala klimat har vinerna en egen särart, där en framträdande syra är det främsta kännetecknat. Den lilla del av produktionen som verkligen är välvårdad ger viner med frakt, doft och friskhet. Vinerna är inte särskilt alkoholstarka.Den viktigaste druvan är Riesling, som i Tyskland ger sitt yppersta. Andra druvor är Sylvaner, Müller-Thurgau, Gewürztraminer, Gutedel Rüländer och andra. På andra ställen i boken kan du läsa om de 13 vinområdena (Anbaugebiete, varav 2 i före detta Östtyskland), vinets kvalitetsindelning med mera. De tyska vinerna har ändrat stil under det senaste decenniet. Tidigare var vinerna torra, så kom det en tid när de hade mycket sötma, men nu strävar man åter efter att producera många torra viner (se bland annat Trocken). Man försöker alltså skapa fler viner som passar som måltidsdrycker.
TWANNER (Schweiz) Se Schafizer.
TÅRAR Vätskeränder som rinner ned längs glasets sidor efter det att man snurrat det. Indikerar hög halt av alkohol, socker eller glycerol.
TÄT STRUKTUR I motsats till lös struktur - ett fast, ofta koncentrerat vin med en mängd väldefinierade smakämnen - vanligen ett vin som behöver mogna.

 

Gå vidare till begynnelsebokstav U