Scoutrörelsen
grundades av Baden-Powell 1907. Han ville hjälpa fattiga och arbetslösa pojkar till en
meningsfull fritid. Många av idéerna hämtade han ifrån sina tidigare erfarenheter som
militär spanare i Afrika. År 1907 samlade Powell 21 pojkar till ett försöksläger på
ön Brownsea Island. Strax före lägret hade han skrivit om sina idéer i boken
"Scouting for Boys". Lägret blev en succé och snart hade scout rörelsen
spritt sig över hela världen. Från början var det alltså bara pojkar som var scouter.
Baden-Powell hade inte ens tänkt tanken att scouting kunde vara något för flickor. Men
vid en stor samling för pojkscouter i London 1909 dök plötsligt de första fickorna upp
i scoutuniform och krävde att få bli scouter. BP blev säkert mycket förvånad, men gav
snabbt sin syster Angnes i uppdrag att utforma ett program för flickscouter. I Sverige
var KFUM först med att starta scouting. Det skedde 1908. Flickscouting startades 1910 i
Sverige. Redan från starten handlade scouting om äventyr, att klara av saker på egen
hand och att lära sig ta ansvar. En stor del av programmet gick ut på att öva upp sin
iakttagelse förmåga, att lära känna djur och natur, att vistas ute och laga mat under
primitiva förhållanden, bygga pionjärarbeten, orientera och spela teater.