Grundstenen av det samhället skall vara respekt för allas värdighet. Säkerligen kommer vi att möta många skiljaktigheter men övergångssamhället måste skapa de mekanismer och verktyg som krävs för att olikheterna skall kunna lösas på ett fredligt sätt. Det ska vara ett samtalande samhälle. Det är det vi vill ha för framtiden.

I utformning av detta nationella konsensus finns det många idéer om vilket sorts land det är vi vill ha. Det finns säker visa samhällssektorer som tänker bättre än oss, som har bättre idéer än regeringen. Därför måste vi räkna med alla möjliga samhällskrafter; sociala och politiska organisationer, branschorganisationer, studenter, intellektuella, konst- och kultur folk (los negros, los indigenas, los raspadores de amapola, los coqueros, los exiliados).Vi ska kunna integrera alla krafter. Det colombianska samhället ska inte bara begrundas från de politiska partiernas synsätt. Det är ett misstag, och partierna själva har aldrig kunnat integrera nationen i sin helhet.

Det är mycket viktigt för oss att reflektera över dessa teman därför att i den utsträckning vi kan börja bygga ett nytt tankesätt och en strategi för freden, kan vi också bygga en ny samhällsmodell i vårt land. Vi förväntar oss att skapandet av ett nationellt konsensus för freden och den nya samhällsmodellen inte bara förblir ett program på papperet, eller ett
önskemål; uppbyggnaden av detta nationella konsensus skall göras genom en nationell sammankomst. Representanter från hela samhället skall mötas och diskutera de mest grundläggande frågorna. Vi ska hitta det som enar oss för att nå konsensus. Men när väl den nationella sammankomsten slutat måste vi skapa de redskap som ska möjliggöra
samhällsförändringarna, vi måste skapa de verktyg som möjliggör en övergångssamhälle.

Vi anser att det grundläggande verktyget för att genomföra förändringar i Colombia är en kallelse till en konstituerande nationalförsamling; alltså det är denna nationella överenskommelse, som måste gälla utöver den nationella konventionen, vilken ska ge denna kallelse sin verkan.
Överenskommelsen bör definiera den konstituerande nationalförsamlingens räckvidd, dess form, metodologi om hur dess deltagare ska utnämnas och väljas samt att den dessutom bör definiera beredningsmetodologier.

Ur grunden av denna konstituerande nationalförsamling kan man möjliggöra ett samhälle som utgör nödvändigtvis denna (författnings) innersta väsen, det vill säga, omstruktureringen av makten; den ekonomiska makten, den politiska makten, den militära makten såväl som massmedians makt. Meningen av denna omstrukturering är att den innebär en demokratisering av samhället och att den nya staten representerar denna samhällsplan, att de nya regeringarna representerar och tolkar denna samhällsplan; en samhällsplan som representeras av staten och regeringarna och inte tvärtom.

Den modell som utvecklas bör överensstämma med denna samhällsmodell och inte
tvärtom. Som vi förstår det, kan man knappast nå ett demokratiskt samhälle utan att humanisera ekonomin. Detta är den plan som vi uttänkt, inte enbart från ELN´s sida utan från många människors åsikter. Vi har konstaterat detta vid de utbyten vi genomfört med sociala- och politiska organisationer, enskilda personer och intellektuella samt media. Dessa åsikter delas av många, vi tror inte att det bara är våra idéer utan vi utgör endast en del av de som byggt upp dem.

För oss är återuppbyggnadsprocessen av samhället grundläggande, att den leder i den riktning som vi föreslår; i detta samma område som detta nationella konsensus utvecklas. Samtidigt och parallellt med detta kommer vi att utveckla dialogen med regeringen. Denna dialog gäller huvudsakligen en diskussion om hur vi ska gå i samma riktning som samhället vill, om vi ska gå i samma takt som samhället vill gå; om vi ska sträva efter det som samhället vill och därför är det viktigt att definiera vad vi måste göra för att utveckla denna process, vad vi bör tänka på, ELN och regeringen, för att denna demokratiseringsprocess av samhället ska bli livskraftig, vad vi måste tänka på för att sammanstråla i kallelsen till denna nationella överenskommelse.

Vi tar i betraktande att detta inte är avslutat, utan att alla förslag är ständigt berikande och förändrande, men att detta utgör de grundläggande elementen som kan leda oss till vägen mot fred, en väg mot omstrukturering av samhället

och mot ett stabilt samhälle.

Det är vår önskan att presentera detta förslag för er. Inte ofta har vi möjlighet att tala, i en direkt dialog eftersom kampen, den "underjordiska verksamheten", själva vårt lands omständigheter försvårar en dialog och denna typ av möten. Vi hälsar och tackar er alla för att låta oss uttrycka dessa idéer, som troligen inte är mer än ett utkast, men detta inte för att vi inte vet varåt vi vill gå.

Tusen tack.