Välkommen till denna hemsida

Den här hemsidan handlar om teknik i praktisk tillämpning med ekonomiska överväganden inom basindustrin.
Jag ämnar efter hand successivt bygga upp hemsidan där jag nu först specificerar och delvis ytligt berör något av de avsnitt som jag tänker behandla.De är: Teknisk/Ekonomisk planering,Säkerhet i integrerade Styrsystem,Hjälpmedel för kontroll och effektivisering av verksamheten samt Elenergin i Sverige.

1. Teknisk/Ekonomisk planering och projektering.

Under utarbetande
Mer om teknisk/ekonomisk planering och projektering Här

2. Säkerhet i integrerade styrsystem.

Under utarbetande
Mer om säkerhet i integrerade styrsystem Här

3. Hjälpmedel för kontroll och effektivisering av verksamheten.

Under utarbetande

Allmänt

Vi lever i en IT-värld men fortfarande i en mycket betydande industriell värld med ständigt ökande konkurrens där kriteriet lönsamhet blir allt svårare att uppfylla.

Alla vägar bör därför prövas för att uppnå hög effektivitet resulterande i hög produktion,bättre/jämnare produktkvalite´ med mindre miljöpåverkan till lägsta möjliga insats av fasta och rörliga kostnader.

Hjälpmedel i sådant arbete är bl.a databaser för såväl administrativa system som styrsystem för processer i anpassad samverkan inom och mellan respektive ansvarsområde.

Ett sådant hjälpmedel bör därför utarbetas avseende en styrsystem-och informationsteknologisk folosofi (IT-filosofi)  för ett företags befintliga och planerade datorsystem för såväl administration som processtyrning.
Med detta som grund för respektive ansvarsområde påbörjas en detaljerad strukturering och övergripande projektering för IT-och styrsystem i samverkan dvs ett nätverk för styrning och kommunikation inom och mellan systemen.

Detta kräver ett mycket omfattande och brett kunnande inom såväl informationsbehov som processtyrningsbehov.

När de tekniska förslagen för systemlösningarna föreligger i form av hårdvara och basprogramvara för respektive system är det dags för strukturering av processstyrning och informationsbehov inom och mellan databaserna.

Struktureringen skall utgå från de informationsbehov som föreligger hos användare på skilda organisationsnivåer och ansvarsområden.

Informationsflödet inom ett företag kan indelas i en formell och en informell del.
Den formella delen utgörs av i förväg fastställda rutiner och hjälpmedel såsom utformad processinformation direkt till operatör via bildskärm och i rapportform via printer.
Den utgörs också av i förväg utformad information av administrativ karraktär inom områden som ekonomi,produktion,marknad,försäljning,inköp,teknik etc.

Informationsflödet är å andra sidan informell och utgörs av spontana kontakter mellan personal för utbyte av löpande information.
En informationsstruktur bör därför planeras och byggas upp att finnas tillgänglig i databaserna på skilda sätt där och när behov föreligger.
Informationsflödet bör således finnas tillgängligt på skilda sätt för befattningshavare på alla nivåer inom företaget.
Behöver viss information spärras skall detta kunna ske.

Övervakning och styrning av processerna utgörs av operatörsstyrda styrsystem där såväl automatiska som manuella funktioner ingår.
De automatiska funktionerna är uppbyggda på grundläggande detaljerad kunskap om processerna och på styrningsteknisk kunskap.
I dessa funktioner bestående av maskinvara och programvara ingår också informativa processignaler som ligger till grund för operatörens information och handlande i sammanställd form.

Filosofiska och strukturella aspekter bör anpassas till företaget i fråga där storlek och organisation är grundläggande faktorer.
Man kan dock anlägga vissa generella synpunkter på behov och samordning.
Det är synnerligen viktigt att ovan nämnda informations-och styrsystemfilosofi systemmässigt planeras liksom att strukturering av informationsbehov genomarbetas i grunden för att såväl maskinvara som basprogramvara skall kunna betjäna tänkta behov utan att kostsamma utbyten och förändringar av systemen skall behöva ske i en nära framtid.

För utformningen behövs stor bred kunskap om översiktligt behov av information.

I det följande förutsättes ett företag omfatta följande ansvarsområden:

Inom varje ansvarsområde behövs specifik samordnad information från såväl det egna ansvarsområdet som från andra ansvarsområden.Den samordnade informationen utgör grund för ansvarsområdets optimala funktion.

Varje ansvarsområde behöver således inhämta men också lämna information till andra ansvarsområden.Denna information kan utgöra sammanställningar eller delinformation från respektive ansvarsområde.Varje ansvarsområde måste därför specificera dels det egna ansvarsområdets egen information men också specificera vilken formell information som skall finnas tillgänglig från andra ansvarsområden.En sådan kartläggning av information för strukturering av all specifik och hämtad/överlämnad information kan vara mycket omfattande att utarbeta men är grunden för företagets optimala styr-och informationsfunktion.

 Mer om hjälpmedel inom områdena:

Marknad och Försäljning   Här

Process   Här

Teknik    Här

Inköp    Här

Planering och projektering:

Kort sammanfattning av Bravikenprojektet åren 1975-1977.  Här

4. Elenergin i Sverige

Allmänt

Alltsedan folkomröstningens dagar för mer än 30 år sedan har frågan om kärnkraftens vara eller inte vara penetrerats näst intill ytterlighet.Beslutsunderlaget bör således vara tillfyllest kan tyckas.
Varför är det trots detta så svårt att enas om hur framtidens elenergiförsörjning skall se ut under beaktande av säkerhet,miljöpåverkan,totalekonomi och välfärd.
Orsaken är naturligtvis att problematiken är komplex och tolkas olika beroende på kunskapsbakgrund.

Säkerheten i kärnkraftanläggningar är knäckfrågan.
Politikerna är de som till syvende og sidst skall fatta avgörande beslut om framtida system för elenergiförsörjning.
Men det förutsätter ju att beslut grundas på en rättvisande sammanvägning av från expertis framtaget basunderlag.

Så har inte skett.Stängningen i Barsebäck lämnar mycket övrigt att önska.
Avställningen av reaktorerna har redan fått icke önskvärda konsekvenser för upprätthållande av hög tillgänglighet liksom icke önskvärda miljökonsekvenser.

Nu importeras tidvis "smutsig" elenergi från andra länder producerat med kol,olja och kärnkraft från reaktorer som inte längre borde vara i drift eftersom de inte har den höga säkerhet som västerländsk kärnkraft har.

Den nyligen beslutade nedläggningen av tyska kärnkraftverk kommer att få stora konsekvenser i såväl miljöhänseende som kostnadsmässigt gällande elenergipriser.

Den som bemödar sig om att detaljerat studera behov och produktion av elkraft inser att det ännu inte existerar något uthålligt ersättningssystem för kärnkraft som fyller kravet på erforderlig kapacitet med hög tillgänglighet och som inte påverkar vår miljö eller vår välfärd negativt

Västerländsk kärnkraft och framför allt svensk kärnkraft bedöms av expertis ha mycket hög säkerhet.
Vi har då att välja om vi litar på dem som har till uppgift att värna om säkerhetsfrågorna och bibehålla kärnkraften så länge den bedöms säker eller avveckla och acceptera att elenergin inte räcker till med de konsekvenser som detta medför.
I det senare fallet måste vi med dagens teknik investera för stora kostnader i elproduktionssystem som försämrar vår miljö och indirekt påverkar vår välfärd negativt.

Vindkraft,som är en intermittent driftart,kan i nuläget inte ge annat än mindre bidrag till det totala elenergibehovet beroende på för låg effekt per enhet och för låg tillgänglighetsgrad.
Uteffekten från ett vindkraftaggregar avtar markant så snart vinden avtar.

Solenergi i öknar kan,om teknik utvecklas härför,i framtid kanske bidra till försörjningen i vissa regioner,men i vårt klimat endast i mycket små mängder.

Det totala behovet av elenergi i Sverige ligger i intervallet 140-150 TWh.
Den industriella elenergiförbrukningen kommer inom de närmaste åren att förbruka mellan 50-55 TWh varav enbart skogsindustrin mellan 16-21 TWh där spannen beror på konjunktur och processutnyttjande.

Elproduktionssystemen måste kunna tillgodose behovet vid högkonjunktur med högproducerande processer.

Av självbevarelsedrift har under många år de största besparingarna redan gjorts elenergimässigt inom industrin.
Detta har åstadkommits genom allmäna effektiviseringar,genom varvtalsregleringar,och genom allmänt bättre dimensionering av motorer och annan förbrukning.
Det finns självfallet ännu besparingar att göra men de är av sådan storleksordning och så kostnadskrävande att de inte påverkar helhetsbedömningen.

Förändringar av processer eller konvertering till nya processer med lägre energiförbrukning är naturligtvis frågeställningar som alltid finns med i bilden hos ansvariga inom industrin.

En annan stor förbrukare är elvärmen.Den siffran varierar stort beroende på om vi har mycket kalla eller mindre kalla vintrar.Vi kan därför räkna med ett spann på 21-27 TWh.

En konvertering till fjärrvärme i större skala eller annan värmekälla är kostnadsmässigt dyr och negativ ur miljösynpunkt.
Att med värmepumpar reducera behovet av elenergi är en relativt kostsam väg men ett sätt att för egnahemsägare reducera sitt elvärmebehov.
Att på kort sikt reducera övrig hushållsel låter sig inte så lätt göra.
Människan vänjer sig naturligtvis vid en viss standard som är svår att kortsiktigt ändra på.
Det är endast vid påtvingad nödvändighet som man kan påverka den delen.
En sådan påtvingad nödvändighet skulle vara stora prishöjningar på elenergi.En ev.besparing skulle säkert inte påverka frågan om kärnkraftens vara eller inte vara men vara förödande ur lönsamhetssynpunkt och indirekt negativt påverka anställningstryggheten.

För att rätt bedöma såväl momentant som långsiktigt elenergibehov är det nödvändigt att studera såväl eleffekt som elenergi.
Det momentana elenergibehovet,dvs effekten eller energi per tidsenhet är viktigt att beakta för att rätt bedöma erforderligt behov och produktionskapacitet.

Eleffekt/elenergi måste alltid i varje ögonblick finnas tillgängligt för en industri med kontinuerlig drift för att inte förorsaka stora produktionsförluster vid ett bortfall pga tidskrävande återstart av process resulterande i stora ekonomiska förluster.
Det är alltså viktigt att sådan industri där drifttiden ligger kring 8400 timmar per år eleffekt/elenergi finns tillgängligt såväl momentant som kontinuerligt alla dessa driftstimmar.

För framtiden bör naturligtvis räknas med perioder av högkonjunktur.

Om produktionsapparaten inom industrin förnyas,effektiviseras eller byggs ut är det mera troligt att elenergibehovet kommer att öka än minska i en framtid.

Det befintliga elenergisystemet genererar idag vattenkraft och kärnkraft i ungefär lika stora mängder.

Belastningen är såväl konjunkturberoende som säsongs-och korttidsberoende vilket innebär att näteffektbehovet kan variera starkt.
Elproduktionssystemet måste vara dimensionerade att försörja det maximala effektbehovet.
Detta inträffar kalla vinterdagar då såväl elvärme som industriproduktion körs maximalt.

Totalt högsta behov av eleffekt i Sverige är c:a 26000-27000 MW

Detta produceras med kärnkraft och vattenkraft i ungefär lika stora mängder.

Kompensering måste dock ofta göras genom köp från andra länder via Nordpol då den egna produktionen är otillräcklig.

Vindkraftens del i detta är ännu en försvinnande liten mängd.

Såväl vindkraft som solkraft kan aldrig upprätthålla den i varje ögonblick erforderliga effekten vilket är absolut nödvändigt för försörjning av det kontinuerliga momentana behovet .De erforderliga drivkrafterna blåsten och solen är ju synnerligen variabla där vinden pendlar mellan vindstilla och storm och solen är också starkt variabel.
Vindkraft är och förblir under lång tid en energikälla av endast mariginell betydelse pga mängden aggregat som erfordras och pga att drifttillgängligheten inte är tillfyllest speciellt under mycket kalla vinterdagar då verkligen effekttillskottet som mest behövs.
Således måste vindkraften vara installerad med en uppbackande reserv,vilket kräver viss nätombyggnad,som alltid kan kopplas in vid behov.

På sikt kan kanske,om teknik utvecklas härför,solkraft komma att bidra till försörjningen om  stora aggregat placeras i öknar.

Mer om elenergin i Sverige  Här

Symposier och föredrag Här

Skatternas hantering, matte och annat Här

Och rebusar  Här

5.Bakgrund.

Elektrisk montör och elektroingenjör inom skogsindustrin.
KTH:s matematik,större kurs.
Ansvar för elunderhåll vid Hallsta Pappersbruk Hallstavik,Holmens Bruk
Ansvar för elektroteknik och processtyrning central stab teknik,Holmen-koncernen.
Projektledare för elkraft,elektroteknik och processtyrning omfattande planering,projektering,upphandling och idrifttagning av Bravikens Pappersbruk,Holmen-koncernen.
Återgång till central stab teknik med fortsatt ansvar för elektroteknik och processtyrning.
Ledamot av skogsindustrins energikommitté.
Ordförande i FIE (Föreningen för Industriell Elektroteknik.)
Pensionär.

Kontakt eleseco@tele2.se  Här