Systemkonstruktionen omfattar strukturering av
leveransen, fysiskt och funktionellt.
Den fysiska struktureringen består av uppdelning
i skåp, pulpeter, kontrolltavlor etc.
Denöverordnade funktionella struktureringen
har gjorts redan vid offerttillfället och har beskrivits i kravspecifikation
och systembeskrivning från leverantören.
Den består av identifiering av de olika
processtyr- och övervakningsfunktionerna, normalt i hierarkiska nivåer
med detaljstyrning, samstyrning och överordnad styrning.
Under systemkonstruktion kan en ytterligare detaljering
av denna strukturering ske, liksom placering av de olika funktionerna i
de fysiska enheterna.
Diagnostik- och larmsystematiken bör detaljeras, både för processfunktionerna och de interna datorfunktionerna.
Genom fördelning av funktionerna i fysiska enheter framkommer också vilka kommunikatiosbehov som skall dokumenteras.
Identifieringssystematiken, postbeteckningssystemet, för de olika delmängderna skall fastställas.
Resultatet av systemkonstruktionen dokumenteras
i översiktsscheman, överordnade anläggningsspecifikationer
som listar utrustningarna och i en detaljerad systembeskrivning.
Eventuellt kompletteras dessa med placeringsritningar
för placering av enheterna i anläggningen.
Denna dokumentation bör granskas och godkännas
av kund.
En kontroll av säkerhetsanalysen bör
genomföras för kontroll av om förutsättningarna fortfarande
gäller.
Har konfigurationen ändrats ?
Gäller samma relation mellan process och
styrsystem ?
Analysen måste dokumenteras.
Systembeskrivningen skall i ett speciellt avsnitt
behandla säkerhetsfrågorna.
Säkerhetsrelaterade utrustningsdelar skall
identifieras.
Berörda program-,maskinvarudelar, in- och
utgångar skall identifieras.
Lösningarna som skall reducera riskerna
skall beskrivas.
En driftsäkerhetsanalys bör göras, dokumenteras och granskas.
Typkretsarna, dvs återkommande funktionsblock
i leveransen, skall identifieras.
Användningen av typkretsar ökar säkerheten
genom att utprovningen då normalt blir mer omfattande och genom att
typkretsarna blir lättare att underhålla än kretsunika
lösningar.
I möjligaste mån skall standard typkretsar
användas. Om dessa ej täcker alla funktioner måste nya
typkretsar
konstrueras, provas och beskrivas.
Typkretsarna måste ges någon form
av typidentitet så att det är möjligt att referera till
dessa.
Om typkretsarna omfattar både maskinvara
och programvara måste varje sådan delmängd kunna identifieras.
Resultatet av systemkonstruktionen skall granskas mot underlaget- dvs kontraktsdokumentationen.