Midvinternattens köld är svår.
Tio små nissar i djupsnö går.
Rävsax gömd under skynke vitt
knipsar Nisse av på mitt.
Livssanden snabbt för honom tryter,
snart i eget blod han flyter.

Nio små nissar i midnattstimma
Traskar fram i månskensstrimma.
Ugglan hoar i sitt näste
Istapp faller tyst från fäste.
Nisse spetsas utav tappen,
Tomten ligger död på trappen.

Utanför dörren står gröten och ångar.
Åtta Nissars intresse den fångar.
Under stigande hunger fatet de nalkar,
en stackars tomte på kanten halkar.
Han sliter, han kämpar, han svettar sig blöt,
men sjunker likväl i kvicksandslik gröt

Många springor stugan har,
Där sju små nissar in sig tar.
Katten som bak dörren ruva,
Slukar Nisse med hull och luva
Resterna av tomtehand,
Suger misse bort från tand.

Sex små Nissar mot julbordet ila,
snabbt dom uppför bordsben kila.
När sista tomten över kanten hasar,
han tappar greppet och nedåt rasar,
faller nedåt likt ett lod.
Mattan röd av tomteblod.

Tomtar fem i väldig iver,
Springer runt, ty hungern river.
Nisse snubblar på sitt skägg
Faller rätt på knivens egg.
Lilla Nisse stackars saten,
Rinner ut i sill-salaten.

Fyra nissar har festat på sill. 
Och nu de törsten sin släcka vill.
Mot glöggen de ilar i samlad tropp
Och tar för sig av drycken i varsin kopp.
Ner faller Nisse i glögg-hett hav.
Likt en skållad mandel hans skinn faller av.

Tre små tomtar i granen svingar,
Mellan ljus och änglavingar.
Nisse sig för nära vågar,
Snart han står i ljusan låga.
Doftar snart likt vidbränd stel,
Ångrar då sin ystra lek.

Två små tomtar omkring sig tittar
Då en smäll karamell de hittar
Nisse ner på den då hoppar
Men detta den ej stoppar.
I tak, på golv, på gardin med frans
Finns nu Nisses hjärnsubstans.

Husbonn stiger upp i natten,
För att kasta lite vatten.
Under husbonns tunga toffla,
Nisse blir till krämig voffla.
Snön ligger vit lite här och var,
Inte en jäkla tomte finns kvar!